Alla inlägg under april 2010

Av Mikael - 19 april 2010 14:29

I höstas så träffade jag 2 jättetrevliga amerikanska Arms dealers som var här för att tjacka Svensk ammunition, som jag var ute och festa lite med när dom hade kvällen off, vilket var himla kul.


Att man klankar på Us att dom hit o dit gör som dom gör, när man inte inser att Sverige är förra året den 3'e största vapen/ammunition exportör till freds/krigsområden, och 5'e idag. 





Av Mikael - 19 april 2010 07:50

Ska ta mig tid att svara lite då plus ta en historia lektion. Lånar text lite hej vilt och klipper in, när det gäller namn och lite bakgrund. Alla tips om historia länkar tas emot med stor tacksamhet. Har varit påväg i 1.5 år att sätta ihop det här till dottern + mellansonen m.m, så att det det hamnar i kronologiskt ordning, och är läsbart då. Annars så är ju alla välkomna att läsa om vår medborgar/individ fientliga historia myndigheterna har utsatt oss för.


När jag säger "Dom, ni etc" och menar på en generaliserande självisk grupp, som anser sig finare än alla oss andra. Jag menar alla med högerextremistiska ideologier, den grupp av personer som Gustaf Retzuis menade på som var fin-svenskarna, som själva poängterar hur extra speciella dom är, svenska myndigheter med höger extrema åsikter m.m Alla dom här som vill förstöra för oss andra, och tvingar på oss trista begrepp, värderingar och lögner.


För mig så spelar det absolut ingen roll överhuvudtaget vart man kommer ifrån, vilken etnisk grupp man tillhör osv, vilket jag visar i handling (om man ser till mina barn, familj och val av vänner), och inte i prat. Sen är släktforskning (vilket det handlar om för mig när jag delar upp grupper, som i slutändan visar sig vara samma-lika) både inom genetik och sen manuellt med namn är skitkul, delvis eftersom tidigare kunskap från våra förfäder/mödrar är ju väldigt väsentligt viktiga för våran överlevnad och framsteg, samt så är det ju kul att veta vad som har hänt ens släkt och vart man kommer ifrån, vilket är Iran om man backar 12-50.000 år bakåt, Och östAfrika längre bak, och en Nova/SuperNova ännu lite längre bakåt. Så vart man ska starta kan man ju undra.


Kort o konsist så tillhör vi allihopa "sammansatta 1 proton/1 elektron gruppen" så Graaaaatttis oss alla!!!


Vad det gäller dom Valon ättlingar som jag har träffat, så är en av min klokaste vän valon ättling, och alla andra som jag har träffat fungerar precis väldans klokt och sympatiskt, och dom är ju Belgare för ett tag sen, så vart dom hamnar kan man undra i denna soppa, och man kan undra ifall det är därifrån mitt väst Celtiska arv (tillsammans med mitt nomad arv) är ifrån vilket skulle vara logiskt. Jag kallar själv det arvet för frank/anglo-saxiskt? *rycker på axlarna*.


Det är ju synd att vi alla inte kan samsas och komma överens att vi alla har olika "lika" fantastiska etniska arv, som kanske inte har samma ursprung dom sista 50.000 åren, men defintitivt för 76.000 år sedan då vi var ca 1000 personer kvar på jorden, vilket är den sista flaskhals av under gång. Vi kommer alla från en bunt exceptionella överlevare, som borde duga alla!


Alla nationalistiska ideer borde kastas på sophögen tillsammans med religioner, sen borde man försöka fasa ut alla gränser till den idiotiska sophögen och grunda staten "Jordens befolkning" anser jag. Sen skriva i all massmedia att "Det finns inga raser", utan 1 underart till Homosapiens = Homosapiens-Sapiens som har lite olika geografiska anpassningar som är synliga! Det enda som skiljer oss åt nämvärt är 2 typer av neurologisk funktion. AudiotivSpatiala och VisuoSpatiala (här är jag med familj o vänner, så var lite försikta med att göra ljud brevid oss, för annars tappar vi koncentrationen, och riskerar att få en Kognitiv/Exekutiva-funktionsnedsättnigar temporärt, samt lust att leka)   


Men men, här kommer det då, svensk historia som man inte lär ut så mycket om i skolan, som EU o FN har upplyst svenska myndigheter att göra!


*Har du belägg att påstå att vi har ett sådant arv? Sverige har inget politiskt arv förutom då Sveriges television ;) *Johan's fråga*


SVT's Historia (1956) är ju kanske inte så himla lång, och det har faktiskt blivit bättre sen den startade eftersom vi har bättre koll på vad våra politiker håller på med.


Med förlusten av Finland 1809 sprack den svenska självbilden av en framgångsrik stormakt. Istället så föddes myten om det lilla, fredsälskande landet som var etniskt homogent. 


Så börjar Maja Hagermans artikel i DN 22 mars 2009. Som givetvis censucerades och inte hamnade på nätet eftersom den får för stor utbredning då. Men hon har skrivit en bok: "Det rena landet". Jag har pappers versionen av artikeln kvar, men ingen scanner tyvärr. Men i den så kan man läsa lite om svensk ras(biologi) forskning som minst sagt har varit gjort av monster. Som ledde bl.a til gravplunding av samiska gravar, för att bevisa's av Gustaf Retzius på 1900tal att herre folket, +51% enligt Retzius, som han gick ut med internationellt 1921att man behövde tvätta från våra (våra = jag, min familj o vänner och, släkt som har levt här ett tag i krokarna som e lite difust med lol, men häromstada +-200mil Väst-Öst, som inte är så jäkla viktigt hehe) minoritets/nomad "geni" gener, där deras gener var definitivt finare än sub-human same/minoritets genpolen.


I mitten av 550-talet nämns de av historieskrivarna Prokopios (som kallar dem gautoi) och Jordanes (som kallar dem gauthigoth). Namnet syftade på befolkningen i Västergötland  (Gautland), men när de spred sig till området öster om Vättern avsågs även dem. De kom då att kallas västgötar respektive östgötar. Götarna sammanblandas ibland felaktigt med goterna.


På 1830 tal (tror jag) så nystartade grunden för en senare nationalistisk rörelse som kallas för Göticism. Se även: http://www.sub.su.se/national/t1800c.htm


Maja Hagerman menar att Fascism har sitt ursprung från Sverige, vilket jag håller med om. Men det är ju väldigt opatriotiskt att påstå. Jag har förstått att jag aldrig komemr att bli riktigt "Svensk-etnisk" eftersom jag tillhör fel genpol.


Sverige vart ju influerad på sent 1800tal av; "Social Darwinism" (vilket namnet på är väldigt orättvist emot Darwin, för det var hans kusin Francis Galton som var rasbiologen/nazisten så det borde heta Social Galton'ism istället).



Parallellt med rörelser etc så har vi svenska staten som har varit vänligt inställd och myndigheter har haft tendenser att vara lite ren-ras tänkande, som har märkt specifikt inom psykiatrin där man har fått juridiskt utrymme att man ska rensa upp i folkstammen med 60.000 steriliseringar, kastreringar etc. Det är detta som är speciellt svårt att få tag info om. Jag har i bakhuvudet om en anstalschef som tog livet av flera tusen personer i otäcka experiment under 1939-1942 som han fick diplom o "hjälte status" för denna bedrift. T.o.m tyska nazister reagerade emot hans "arbete" vilket säger mycket. Ska försöka rota fram info om detta. Det har var direkt sanktionerat av svenska riksdagen.


Götismen


Vid början av 1800-talet startade i Sverige den nationella nyväckelse som gått under benämningen "göticism". Skalden Erik Gustaf Geijer var en av förgrundsgestalterna i det 1811 grundade Götiska förbundet. Förbundets syften var inte enbart litterära, utan allmänt fosterländska. Man ville återuppliva göternas "frihetsanda" och "mannamod". Man lyfte fram Nordens gemensamma hjältehistoria, de fornnordiska myterna, vikingabragderna. Esaias Tegnérs stora epos Frithiofs saga blev känt i varje svenskt hem, Geijers "Vikingen" likaså.


Sällskapet Götiska förbundet bildades 1811 av ett antal akademiker och diktare. Medlemmarna ville återuppväcka "dådkraft" och "vikingalynne" från det forntida Norden. Den bild vi har idag av oförskräckta kämpar med hornprydda hjälmar är en skapelse från göticismens tid. 1800-talets göticister använde vikingarna som förebilder för att stärka känslan för det svenska. Esaias Tegnér och Erik Gustaf Geijer skrev i förbundets tidsskrift Iduna (1811-1824) om asagudar och vikingahjältar. Där kunde man läsa om "Vikingen", "Odalbonden" och "Skidbladner". Tegnérs dikt "Frithiofs saga" skrevs 1825. Den kom att bli obligatorisk läsning i svenska skolor långt in på 1900-talet. Men också i Tyskland kom den att påverka nationalkänslan. Även där tog man upp myter om vikingar och asagudar. Det kom också att få ödesdigra konsekvenser för Europa. Germanerna sågs som ättlingar till vikingarna och därmed som en överlägsen ras. Några rastankar finns inte i Geijers eller Tegnérs diktning, men de föddes senare under 1800-talet och nådde sin kulmen i nationalsocialisternas lära.


En liten sak man ska ta upp om detta är att: Idag vet man att vi inte har någonting genetiskt gemensamt med vikingar med DNA tester gjorda. Endå så springer folk runt med plast vikinga-hjälmar på Nationaldagen som bara känns fånigt pga att svenskar är noll vikingar, och det finns absolut inga kulturella, handelsrelationer, genetiska etc samband mellan svenskar och vikingar som packade och flyttade för 1000år sedan ungefär.


Vid 1870-talet började Ericus Olais krönikas källvärde kraftigt att ifrågsasättas då det kunde konstateras att han inte återger sina källor på ett tillförlitligt sätt varvid informationen förklarades ogiltig. Trots alla försök att slå hål på samtliga myter den givit upphov till återupplivades de på 1900-talet av de svenska nazisterna, då i synnerhet det högerextrema Samfundet Manhem som hänvisade till denna krönika under invigningen 1935 för att ge historisk, kulturell och rasistisk legitimitet åt svensk nazism. Göticismens kopplingar till aggressiv svensk nationalism har gjort att frågan om goternas eventuella nordiska ursprung idag har blivit känslig i Sverige.


Samfundet Manhem var en förening i Sverige som i folkbildande syfte samlade "nationellt sinnade" personer från medel- och överklassen, av vilka många framträdande gestalter var öppet nazister. Enligt samfundets emblem bildades Samfundet 19 september 1934.


Till motto valdes "Tro, kraft, heder" vilket de tagit från Götiska Förbundet, och vid sidan av detta den så kallade gymniska treklangen "Hälsa, karaktär, skönhet". Samfundets emblem föreställer en klunga barrträd framför ett hav, och på vardera sida ett vikingaskepp med fören vänd utåt. De uttryckte att de byggde samfundet på "ärftlig egenart (ras) och urgammal svensk, götisk-gymnisk kulturgrund". Folkstamvård var ett av deras främsta syften. De menade sig å ena sidan verka för ökad förståelse av icke-nordiska människor, men av föreläsningarna, främst i Gösta Häggqvists tal, framgår deras rasism och tro på svensk övermänsklighet och deras övertygelse om att nordbor intog en överordnad särställning i förhållande till andra folk. För att bevisa detta hänvisades till antika och medeltida propagandaskrifter som vetenskapen vid det laget redan förklarat vara myter och lögn. Att skyla över nazismen på detta sätt är mycket vanligt i dylika organisationer, och tillika att åberopa en förfalskad historia.


Lite mer om Samfundet Manhem här.


Ett annat liknande fosterländskt förbund var Manhemsförbundet. Medlemmarna var delvis desamma som i Götiska förbundet. Båda förbunden förde fram vikten av såväl fysisk, psykisk som moralisk styrka. Bara ett starkt och härdat folk kunde rädda fosterlandet. Undervisning och folkuppfostran utgjorde därför en väsentlig del av verksamheten. Allra mest uttalad var den kanske i Manhemsförbundet.


Gymnastikföreningar i fosterlandets tjänst startades i Tyskland under ledning av Friedrich Ludwig Jahn.


Samma sak skedde i Sverige med Pehr Henrik Ling som drivande kraft. Fysiska övningar och fosterländska sånger skulle fostra den uppväxande generationen till nya vikingar, trodde man.


Skandinavismen


Så småningom började en mer politisk nationalism - skandinavismen - florera främst bland studenterna. Skandinavismen bygger på tanken att de nordiska länderna har gemensam historia, gemensam kultur och gemensamt språk och därför utgör en naturlig nationell enhet. Man talade högstämt om de nordiska brödrafolken. Man ordnade nordiska studentmöten. Mellan göticismen och skandinavismen fanns många beröringspunkter. Även skandinavisterna anspelade hänfört på vikingadåd i sina tal och dikter.


Man brukar räkna år 1829 som skandinavismens födelseår. Vid en promotionsceremoni i Lund, satte Esaias Tegnér en lagerkrans på den danske skalden Oehlenschläger huvud med orden: "Söndringens tid är förbi". Med det menade han att motsättningarna mellan Danmark och Sverige var ett avslutat kapitel.


Politiskt blev Schleswig-Holstein den stora frågan för skandinavisterna. När tyska styrkor 1848 tågade in i Jylland anslöt sig några hundra frivilliga svenskar till den danska hären. I samtida dikter kan man läsa om "nordanstormens söner" som kämpade för sitt "brödrafolk". Svenske kungen Oskar I, som också var populär i Danmark, såg ett enat Norden som värn mot framför allt Ryssland.


Historie- och hjälteromantiken


Nationalismen i Sverige blev alltmer "svensk-nationell" mot senare delen av 1800-talet. Den växte i styrka i takt med industrialismens utveckling. För att skapa en nationell samling hämtade man exempel ur historien. Nu var det hjältar som Engelbrekt, Gustav Vasa och Karl XII som hyllades. Oftast var det just kampen och offret för nationen som man ville mana fram på nytt. Ju närmare sekelskiftet man kom desto större och mer reellt blev hotet från Ryssland. Finland blev ju allt mer "förryskat". Tidigt började man också ana det förestående världskriget. Ungdomen måste fostras med de historiska hjältarna som förebilder, ansåg man. Sveriges nationella oberoende måste försvaras.


Men det var inte enbart historiska hjältar som lyftes fram. Även "hjältar" från industrins och vetenskapens område ärades för sina nationella gärningar. Skalden Carl Snoilsky var en av dem som ofta författade hyllningsdikter till framstående svenskar.


Det är här mot slutet av 1800-talet man också klart börjar kunna urskilja två nationella inriktningar: en kulturnationalism och en aggressiv nationalism. Den ena besjunger en svunnen idyll eller en fredlig industriell och vetenskaplig utveckling. Den andra hyllar kampen på slagfältet, det heroiska i att offra sig för fäderneslandet. Den uppmanar till nya "hjältedåd" likt dem på Karl XII:s tid.


Men det finns också röster som kritiserar denna historiska hjältedyrkan. August Strindberg och Gustaf Fröding har båda ironiserat över detta.


Unionsfrågan, tullfrågan och försvarsfrågan


Norge hade 1814 tvingats till union med Sverige. Unionstanken blev aldrig riktigt populär i Norge. Norge utveckades också snabbare mot en demokrati än Sverige. Den norska nationalismen med krav på unionens avveckling växte sig starkare. I Norge var det bondepartiet Venstre som stod för en renodlat nationalistisk inställning. I Sverige däremot var det högergrupper, som i särskilt hög grad förde fram nationalistiska paroller. Ställningstagandet i unionsfrågan speglade såväl norska Venstres liberala nationalism, som svensk aggressiv nationalism. Unionsproblematiken var den utrikespolitiska fråga, som framför allt sysselsatte utrikespolitiska svenska debattörer under senare delen av 1800-talet. Och i såväl Norge som Sverige skapade den så kallade storsvenska hållningen irritation. Svenska liberaler och socialdemokrater var starkt kritiska till de överdrivna fosterländska politiska uttalanden, som den storsvenska hållningen gav uttryck för. På den kanten tävlar man om att vara "svenskastarastast" sade Dagens Nyheter och citerade därvid skalden Fröding.


På aktivistsidan (den norgefientliga sidan) fanns Fosterländska Förbundet och dess organ Göteborgs Aftonblad med Rudolf Kjellén som ledande skribent. Aktivisterna såg unionsfrågan från en rent och snävt svensk synpunkt. Genom att ensidigt hävda de svenska intressena skulle den svenska nationalandan stärkas. Man deklarerade med skärpa kampviljans betydelse för det nationella: "men var de blågula färgerna svajar högt, där skall man finna oss bland kämparna i ledet. Det är fosterlandets sak vi sätter främst, dess ära och dess framgång." Så skriver Göteborgs Aftonblad.


Man tycks medvetet ha strävat efter Norges underkastelse genom krig eller krigshot. Motiveringen för denna politik var uteslutande nationalistisk: den svenska nationalkänslan måste stärkas, Sveriges kraft och Sveriges ära måste hävdas inför utlandet.


En av de mest extrema nationalisterna i unionsfrågan C. A. Reuterskiöld skriver i ett privatbrev "Att du inte kan se, att krig borde önskas, att krig är det enda som numera kan rycka upp och ena ett av fred försoffat folk! Jag vill krig, men det går inte - Gud bättre - det går inte, om inte Norge anfaller. Och mitt sista hopp är nu ett norskt anfall. Låt oss ändå göra vad vi kunna för att framkalla ett sådant!"


Unionsfrågan framkallade alltsedan början av 1880-talet en ultrakonservativ, nationalistisk inriktning hos en del högerkretsar och den förstärktes sedan under tullstriden. Det framträdde ett intimt samband mellan protektionism, nationalistisk unionspolitik och en klar konservativ hållning. Även om tullstriden i hög grad var krasst intresseinriktad, fanns i debatten många anknytningar till svensk nationalism. Frihandlarna stod enligt dessa ultranationalister för en farlig internationalism.


Mot bakgrund av russifieringsvågen över Finland (ryssarna ville nu helt införliva Finland i Ryssland) blev hotet österifrån aktuellt. Försvarsfrågan krävde en lösning. Sambandet mellan försvarsfrågan och rösträttsfrågan betonades ofta. Högerkrafterna var ursprungligen ovilliga att släppa fram arbetare till valurnorna. Men inställningen förändrades efter hand. De som gjorde värnplikt i fosterlandets tjänst, borde också ha inflytande över landets angelägenheter. Slagordet "en man-en röst-ett gevär" gjorde också intryck på högerhåll.


Även från bondehåll sade man sig hellre acceptera militärbördorna än att hamna under utländsk regim. 1914 års bondetåg markerar slutet på den märkliga utveckling, som inom loppet av två årtionden, förvandlade en stor del av Sveriges bönder från inbitna sparsamhetsmän till hängivna försvarsvänner.



Naturromantik, agrarromantik, hembygdsromantik


Den som brutit upp från sitt hem och flyttat in till staden eller utomlands, ser annorlunda på tillvaron än den som aldrig lämnat "den vanda torvan" - den plats där man vuxit upp. Långt hemifrån idealiserar man gärna hembygden: "Just detta avstånd gav bilden av hembygden en särskild, svårmodig glans." Så skriver litteraturvetaren Staffan Björck 1946 om sekelskiftets hembygdsromantik. Hembygden - ofta i starkt idealiserad form, spelar en stor roll i konst, litteratur och samhällsdebatt mot slutet av 1800-talet. Björck ser urbaniseringen och emigrationen som de viktigaste orsakerna till detta hembygdsintresse.


Urbaniseringen och centraliseringen fortgick i allt snabbare tempo under senare delen av förra seklet. Den nationella tanken växte sig allt starkare. Men samtidigt stärktes känslan för hembygden, naturen och bondelivet. Hur kan man förklara detta? Finns det inte en motsättning mellan nationalism och hembygd?


Både ja och nej. Visst är hembygds- och agrarromantiken en reaktion mot stordriften, industrialismen, städerna, fabrikerna. Men man kan också påstå att nationalismen förstärks av dessa strömningar.


Maurice Barrès, fransk konservativ författare runt förra sekelskiftet, säger att sann nationalism bygger på lokalkänslan. Den som har intresse för och är känslomässigt bunden till hembygden, har samtidigt den rätta förståelsen för hela nationen, menar han. Den svenske konstnären Carl Larsson säger samma sak: "för att kunna älska det hela måste man att börja med älska delen". Kanske hade han tagit intryck av Barrès. Björck däremot, hävdar att den provinsiella hembygdsrörelsen runt sekelskiftet ofta innebar en oreflekterad kärlek till torvan och stod ganska främmande för nationell gemenskapskänsla. Carl Larsson å sin sida kallar fäderneslandet "den stora gemensamma torvan".


Klart är ändå att parallellt med en stark nationalism fanns en stark känsla för hembygd och natur. Nationella och provinsiella tankar förekommer hela tiden jämsides. Sverige är en enad nation, men med stora lokala variationer, vilka utgör en nationalrikedom. Vi har författare som Ola Hansson, Selma Lagerlöf, Verner von Heidenstam och Gustaf Fröding, som ger uttryck för regionala tankar.


Men vi har också August Strindberg som även här står som en motpol. I inledningen till Svenska Folket argumenterar han mot myterna om vårt urgamla svenska kulturarv. Folkdräkten och folkvisan brukar framställas som våra mest ursvenska nationalegendomar. Men folkdräkten i sitt nuvarande skick är inte speciellt gammal, hävdar han. Folkvisan är varken särskilt folklig eller ens alltid svensk. Visorna är skrivna av "herremän" - inte sällan av utländsk härkomst - och inte som vi vill tro under arbetet ute på åkern. Likaså är Dalarna - "det ursvenskas vagga och härd" - senare bebyggt än både Götaland och södra Svealand. Man frestas tro, skriver Strindberg, att "svenska folket icke är en nation utan en hel mängd små stammar vilka leva i en evig fejd med varandra och därför hindra uppkomsten och fortvaron av något nationellt".


Moderna forskare som Sverker Sörlin säger att regionalismen fungerade som en motvikt till förändringsprocesser, till industriell kapitalism och till modernitet. Regionen hade stor betydelse för människors identitet och blev härigenom för många ett ideal, en positiv motsats till det moderna samhällets kulturupplösning. När allt förändrades och omvärderades framstod regionen med sin trygga lantlighet och sin ursprungliga folkkultur som ett alternativ.


Dalarna i svensk kultur


Där finns en dalarörelse i svensk kultur runt sekelskiftet. Det var också i Dalarna som Carl Larsson kom i förbindelse med "ursvenskhetens ådra". Konstnärerna flyttade hem från Paris för att studera svensk natur och svenskt folkliv. Det är det typiskt svenska i naturen man vill fånga: de djupa skogarna, böljande sädesfält, ljusa björkbackar, snötyngda fjäll.


Författarna använder sig ofta också av dalamotiv. I Svenskarna och deras hövdingar berättar Heidenstam om "de ärliga och goda dalamännen" som hade brått till kyrkbacken, för att "innan julens fridstid gick in" betala skatt till präst och fogde.


Se vidare på: http://www.sub.su.se/national/ttorb2.htm


Industrialismen och nationalismen

En ny "modern" nationalism blev under 1800-talets senare hälft oerhört stark och tydlig. Det var just under denna tid som också industrialismen satte fart i Europa och i Sverige. Vissa forskare ser ett klart samband mellan just industrialismen och nationalismen.


För Sveriges del var järnmalmen den viktigaste industri- och exportvaran. Förädlingen, det vill säga tillverkningen av redskap och andra järnprodukter, skedde länge utanför Sverige. Oftast förädlades malmen i England, som låg före i den tekniska utvecklingen.


Industrialismen innebar en övergång från hantverk till storskalighet och maskinell tillverkning. Tidigare satt skomakaren hemma i sitt kök och gjorde skor till grannar och bekanta i byn eller socknen. Nu börjar man göra skor i fabriker med maskiners hjälp. Nu måste man ha en stor marknad och möjlighet att snabbt få ut varorna över hela landet och till hamnarna för export. Därför är det också viktigt att bygga järnvägar. Man måste tänka nationellt.


Hela folket måste läras att tänka nationellt. Stockholmaren måste känna att han eller hon har något gemensamt med både skåningen och norrlänningen. Människorna måste lära sig att de framför allt är svenskar och bor i Sverige. Om man sedan råkar vara bosatt i Dalarna eller Sörmland kommer i andra hand. Lokalkulturerna får gärna finnas kvar men det viktiga är att de ryms inom en och samma nation. Likadant var det i andra länder i Europa.


Under 1800-talet genomgår således Sverige och övriga Europa en mycket stor förändring såväl socialt som politiskt, ekonomiskt och kulturellt. Nu läggs grunden till vårt moderna samhälle. Industrins och teknikens krav på kunnig och flyttbar arbetskraft slår undan för undan ut det gamla jordbrukssamhället. Fler och fler människor flyttar in till städerna. Det är där de nya jobben finns.


England var tidigt ute när det gällde industrier. Redan på 1700-talet uppfanns ångmaskinen, som revolutionerade såväl järnhantering som annan tillverkning. Långt fram på 1800-talet var England den klart ledande industrinationen. Sverige fick vänta till ungefär 1870 på sitt industriella genombrott.


Utvecklingsoptimismen var stor och rapporter om nya tekniska landvinningar förekom ideligen. Samtidens människor såg den ena uppfinningen efter den andra tränga in i sin vardag: ångmaskinen, ångbåten, järnvägen, telegrafen, telefonen, elektriciteten. Ingen gräns fanns längre för den mänskliga förmågan.


Men det fanns också de som var kritiska mot den tekniska utvecklingen. Den förstörde naturen, ansåg man. Den förstörde moralen, traditionerna, ekonomin. Adelsmannen och godsägaren Leonhard Fredrik Rääf var en av de mest rabiata teknikfienderna, åtminstone på sin ålderdom. Författaren August Strindberg var, trots sitt radikala sinne, starkt kritisk mot framförallt järnvägarna.


Hur spred man under 1800-talet ett nationellt tänkande


Vilka metoder fanns då att sprida nationellt tänkande till befolkningen? Det fanns flera olika sätt: genom skolan, genom tidningar, böcker, genom att uppmuntra till resor, genom att berätta om nationella "hjältar", genom att betona den gemensamma historien, genom att resa monument, genom nationella högtider, genom konkurrens med utlandet vad gällde teknik, konst och försvar.


Sverige lagstiftade 1842 om att alla barn skulle gå i skolan. Oavsett var man bodde skulle man lära sig vissa baskunskaper som var lika för hela landet. Nu vet vi att det skulle dröja rätt många år innan alla verkligen gick i skolan ordentligt. Men vare sig man hade gått i skola eller inte så kunde faktiskt de flesta i Sverige läsa och ibland även skriva sedan långt tillbaka. Till stor del berodde det på att prästen en gång om året höll så kallat husförhör. Alla, både unga och gamla, måste läsa ett stycke högt ur katekesen (sammanfattning av kristendomens grundstycken) och svara på frågor som visade om de förstått innehållet. Husförhören försvann inte helt förrän runt sekelskiftet 1900.


I och med att många kunde läsa var det möjligt att sprida kunskap och budskap av olika slag via böcker och tidningar. En stor mängd dagstidningar, veckotidningar och annan läsning växte fram från mitten av 1800-talet. Så alla som hade råd, tid och intresse hade möjlighet att skaffa sig både böcker och tidningar. Och här fick man läsa om de svenska historiska hjältarna: Engelbrekt, Sturarna, Gustav Vasa, Gustaf II Adolf och Karl XII. De förekom i idealiserade historiska berättelser, i dikter, i romaner. Man betonade hur de befriat Sverige från utländskt förtryck, hur de försvarat Sverige, hur de fört Sveriges rykte över världen.


Men det var inte bara kungarna som lyftes fram. Svenska vetenskapsmän, tekniska uppfinnare, nationella skalder, konstnärer, industrimän. Alla hyllades de för att ha höjt Sveriges internationella rykte. Nationalstoltheten var stor.


Skolundervisning med samma läroböcker över hela landet samt spridningen av tidningar och böcker gjorde också att man fick ett enhetligt språk. Även om man fortfarande talade olika dialekter så såg skriftspråket likadant ut i hela Sverige. Språket har alltid spelat en viktig roll för nationalkänslan och samhörigheten. Runt om i Europa stred man ju om territorier för att samla alla som hade gemensamt språk till en nation.


Alla länder har ett antal historiska hjältar och hjältinnor och de utgör ett viktigt inslag i nationalismen. Ofta har dessa hjältar bekrigat eller sökt frigöra sig från förtryckare som haft sin hemvist hos andra folk. Stundtals har ett lands hjälte blivit ett annat lands skurk. Idag kan vi se med distans på de historiska hjältestriderna och betrakta dem som vackra eller spännande sagor. De gamla hjältekamperna har alltså ett kulturhistoriskt värde för oss. Vi kan uppskatta alla länders historia. Att vårt eget folk i historisk tid triumferat över andra folk väcker inte längre några stormande segerkänslor. Något sådant sker bara om vårt fotbollslag skulle vinna en landskamp.


Men de gamla historiska myterna och legenderna, vare sig de är sanna eller ej, tillhör vårt kulturella arv. De har även en gång i tiden varit nationsgrundande. Vad man slås av är också likheten i olika länders hjältehistorier. Tillsammans utgör de nu folkens gemensamma kulturskatter. Vare sig vi turistar i det egna eller något annat land fascineras vi av slott och byggnader eller historiska spel förknippade med respektive lands historia.


Källa: http://www.sub.su.se/national/t1800c.htm


..under utarbetande...




Av Mikael - 18 april 2010 10:45


Det är extremt svårt att få tag på info om detta pga att våran massmedia tar ju inte upp något negativt emot svenska myndigheter av denna magnitud. Men lite info har jag, och får lite av brorsan. Cencurerad massmedia jajjamensan, så nu begår jag stats-omstörtande verksamhet, precis som Amnesty gör.


Rubriken var min söktag i google som resulterade i noll en så länge.


Men FN är här för att ifrågasätta alla regelbunda brott emot individers mänskliga rättigheter som svenska staten utsätter dem för. Som t.ex mutor till utlänska regeringar, för att ta tillbaka flyktingar som söker asyl i Sverige, olaga bortförande, och transport för asyl sökande tillbaka till landet dom flytt ifrån, där man t.ex blir drogad på flygplatsen och inte vet vad man har blivit utsatt för i 2 veckor. Hurra för svensk flyktingpolitik och att våra myndigheter står upp för den ratificerade FN konvensionen.


Ska fylla i lite eftersom jag hittar material om deras besök, som officiellt är ett standard besök till perfekta sverige givetvis. Här finns det på riksdagens sida.


Vapenexport, Same-fråga, Tortyr redskap?, Våldtäkter, Human rights watch,


Om någon hittar länkar om det här, så tar jag väldans gärna emot dom.


Hittade rätt nu tillslut.


Executiv summary


This report is submitted by the United Nations Association of Sweden (UNA Sweden) and supported by 15 Swedish organisations working in the field of human rights. Sweden generally has a very good reputation in terms of living up to its human rights obligations. Because of this perception, however, there is a risk that important issues do not receive their due attention. There are several areas in which Sweden fails to live up to its international obligations.


Laws affecting the provision of health care, accessibility for persons with disabilities and asylum procedures, for example, infringe certain rights. This is especially true in terms of health care services for asylum-seekers, undocumented migrants and persons of foreign background. Sweden has to work on living up to its obligations under the Convention on the Rights of the Child (CRC), in particular in the area of the right to education and health, ensuring that unaccompanied asylum-seeking minors receive adequate protection and that the best interests of the child is always a primary consideration.


Inaccessibility outside of the workplace is still not considered an issue of discrimination in Sweden. Hence, persons with disabilities are prevented from participating fully in Swedish society.


Too little progress has been made in terms of eliminating discrimination against women in the labour market and narrowing the gap between the number of women and men in decision-making positions in the private and academic sectors.


Reported incidents of sexual violence against women and girls is on the rise in Sweden. Sweden should take measures to address attitudes that give rise to violence against women and also provide better measures for protection.


Another issue raised in this report is the Saami people’s right to their culture and the use of traditional land. We hope a recent government inquiry will lead to a bill that expands the influence and self-governance of the Saami Parliament, particularly in matters that affect their livelihoods, such as land use.


The Roma people, a national minority, face widespread discrimination, especially in the areas of education, employment and housing.


The incidence of hate crime has increased in recent years in Sweden, yet it is still legal to disseminate propaganda based on ideas of ethnic or racial superiority in Sweden.


2009 ushered in interesting developments regarding the promotion and protection of human rights in Sweden. This includes new anti-discrimination legislation and the merging of four separate discrimination ombudsmen into one Equality Ombudsman. It is too soon to comment on the extent to which these developments have affected human rights on the ground, but the Equality Ombudsman does not fully live up to the independence required by the Paris Principles relating to the Status of National Institutions.


Finally, this submission looks at the reasons and need for collecting equality data based on all grounds of discrimination. Sweden should strive to set a good example and use all available tools, such as equality data, to proactively tackle discrimination within its borders.


Highest attainable healthcare for all


Immigrants, asylum-seekers and undocumented migrants in Sweden do not enjoy the same standard of health care as the rest of Swedish society. The discrimination is overt in that it is legislated and subtle in terms of how these groups are treated by health care professionals.


Det här vet jag om i första hand och har pratat med t.ex min lillebrors tjej om detta, som kan intyga det. Systemet är så idiotiskt att det knappt går att få ut ett recept ibland.


Sweden has one of the most restrictive health care rules for asylum-seekers and undocumented migrants in Europe.1 Under the new Health and Medical Care for Asylum Seekers and Others Act, which took effect in 20082, asylum-seekers are entitled to “emergency” care and health care “that cannot wait”, such as maternity care. Undocumented migrants, including children, can receive emergency health care, but they must pay for the cost of treatment and medication.


As noted by UN Special Rapporteur on Health Paul Hunt, the abovementioned discrimination violates the fundamental right to the highest attainable standard of health.3 According to the Committee on Economic, Social and Cultural Rights General Comment No. 14, “States are under an obligation to respect the right to health by refraining from or denying or limiting equal access for all persons, including [ ….] asylum seekers and illegal immigrants, to preventive, curative and palliative health services.”


Medical personnel and the Swedish Red Cross4 have reported cases of patients dying from preventable causes or risked dying because they had not received adequate health care in Sweden.5 There are known cases of asylum-seekers and undocumented persons who do not seek medical assistance out of fear of being reported to the authorities by medical staff.6 The fact that they have to pay for treatment is a further hindrance.


This issue, though brought to the attention of the Human Rights Committee in a letter for the review by the International Covenant on Civil and Political Rights Committee in 20097, was not addressed in the Committee’s concluding remarks. Strangely, the ESCR Committee, in its concluding remarks from December 2008, stated: “The Committee notes with appreciation the efforts taken to continue ensuring the high standard of health in the State party and that health care is accessible to all, including undocumented persons.”8 In light of this misperception it is particularly important that this issue be addressed in the UPR process.


Another obstacle persons with a foreign background – undocumented or not – experience is discriminatory attitudes from health care professionals. According to a study from 2005, 82 percent of undocumented persons have faced direct or indirect obstacles when seeking medical assistance.9 In fact, data from 2008 shows that Sweden received the highest number of complaints (18) regarding discrimination in health care on grounds of racial or ethnic origin of 10 countries who collect such equality data.10


Rights of the Child


Not all children in Sweden are afforded the same right to education, health and medical care. The practical application of new laws affecting education, health care and migration breach international human rights obligations and/or do not take the best interests of the child into consideration.


In Sweden education is not compulsory for asylum-seeking children16, and the number of asylumseeking children attending compulsory school is decreasing.17 As noted by the CRC Committee, children without a residence permit, in particular children in hiding and undocumented children, do not enjoy the right to education.18 We hope that an ongoing Government inquiry on access to education results in an expansion of access to education to all children living in Sweden.


Undocumented children only have a right to receive urgent medical care, for which they must pay the full fee. The new Health and Medical Services Act, which went into effect July 1, 2008, does not cover children who are undocumented.19 This is in violation of the right of all children to the highest attainable health care.


In asylum processes the best interest of the child principle is not always applied. For this reason decisions by the Swedish Migration Board and the Swedish Migration Courts receive frequent criticism. During the summer of 2009, for example, the European Court of Human Rights stopped the deportation of four children aged 6 to 14 to an orphanage in Serbia while the court examines the legality of the Migration Board’s decision.20 The children have relatives in Sweden who can care for them while their mother, with whom the children have a functioning relationship, serves out a prison sentence. In October 2009, the Swedish Migration Board heard the case again and this time granted the children residency permits, citing Article 8 of the European Convention on Human Rights.


Based on this case and on many others involving children and juveniles, it is clear that under the new Aliens Act21, which took effect in 2006, and has changed the migration appeal system and process, the best interests of the child is still not always a primary consideration.22 It also illustrates the urgent need to train public servants at state agencies and within the judicial system in human rights law and on the CRC in particular.


Finally, legislative amendments from 1 July 2006 that transferred responsibility for the reception and housing of unaccompanied minors from the Swedish Migration Board to the municipalities has had unintended consequences that must be addressed to ensure that these children receive the support and security that is their right. Only one-third of Sweden’s municipalities are willing to accept unaccompanied minors. As a result, hundreds of children, many of whom have escaped war-torn, conflict-ridden countries, are spending months in temporary housing situations without access to education or adult guidance.23 The CRC Committee recently criticized Sweden for not appointing a legal guardian for each unaccompanied child quickly enough.24


Access and employment for people with disabilitys


Sweden ratified the Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) and the Optional Protocol in December 2008. Although domestic laws are deemed sufficient, generally, they are not implemented satisfactorily. As a result, persons with disabilities face discrimination and human rights violations in many areas, but especially in terms of access to public transportation, information and buildings and access to work and employment.


Finally, it should be noted that women with disabilities fare worse than their male counterparts on most fronts, including in terms of support, services received and access to employment.31 Women with disabilities are also more vulnerable to domestic violence, exploitation and abuse in various forms.


Violence against woman


The Human Rights Committee expressed concern over the high prevalence of violence against women, particularly domestic violence.32 Although domestic violence statistics are believed to have remained relatively static since 200033, the number of reported cases of sexual violence in Sweden increased almost 50 percent between 1995 and 2008.34 The overwhelming majority of victims of sexual violence are women and girls.


Generally there is a lack of faith in the justice system among victims of violence in close relationships.35 During 1995-2007 reported sexual crimes that led to a prosecution varied between 15 to 20 percent. In 2007 there were 12.500 reported sexual crimes. That same year 985 people were convicted for a sexual crime. Recent case law from the Supreme Court suggests that more evidence will be required in cases of rape. This development will place higher demands on police investigations and could make it even harder to prosecute cases where there was any delay in the filing of the complaint.37


Furthermore, the level of protection, the quality of care for victims and the number of sexcrime related prosecutions in proportion to the number of cases varies drastically among the municipalities38. Immigrant, refugee and minority women, as well as women with disabilities, are particularly vulnerable.39 They face a higher risk of violence and are more likely to remain in violent relationships.40


(Min granne t.ex, och en massa söta invandrar tjejer i skitstaden Katrineholm blir utsatta för våld, tillsammans med svenska tjejer också, utan att det blir konsekvenser för gärningsmännen...)


Discrimination against women in the labour market


Too little progress has been made in eliminating discrimination against women in the labour market and in decision-making positions in the private and academic sectors. There is a significant gap between men and women in upper management and on boards.42 The recent increase in the representation of women on the boards of directors in the public sector is positive, but the private sector is lagging. Affirmative action measures and proposals have been discussed since 2006, but the will to implement them is lacking, in contrast to the situation in Norway, where rapid progress was made in the private sector when affirmative action measures were implemented.43


In Sweden more women work part-time than men, resulting in lower salaries, lower future pension benefits and diminished career prospects. Women carry a larger burden of unpaid household work and childcare, and they use about 80 percent of all available parental leave benefits.44 Although there is evidence that the wage gap between men and women is slowly narrowing, women still earn less than men for the same job.45


Mitt kära X som är mammis till mina 3 barn, fick sparken pga graviditet med dom 2 första, genom påtvingad uppsägning. Det känns tryggt!!


Saami traditional land and culture rights


The Saami people’s right to traditional land use is rarely considered in the evaluation of permits for projects that affect areas used for reindeer husbandry. Disputes over permits between Saami communities and various developers are ongoing and at times severe. In most counties the court has not granted reindeer grazing rights, even though these rights are supported by international law.


Further, the lack of clarity over geographic boundaries as well as Swedish and international law has fostered a situation in which land owners benefit from initiating legal processes over areas where reindeer grazing has traditionally been accepted, because Saami communities are reluctant to defend their rights through long drawn-out and prohibitively expensive legal battles. This situation has enabled several ongoing court cases between property owners and Saami communities regarding the existence of customary use of winter grazing for reindeer. Ratifying ILO Convention No. 169 would require Sweden to identify land used for reindeer husbandry and the land the Saami traditionally has used and/or uses together with others.


A Boundary Commission has established these demarcations in 2006, but they are continuously ignored as they are not supported by legislation. The 13-year process of investigations and studies regarding implementation of ILO Convention No. 169 should be concluded. A solution must be reached to ensure that reindeer husbandry isn’t jeopardized.


Hate crime and racist propaganda


Article 4 in the Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination (CERD) requires countries to condemn and penalize all dissemination of propaganda and organizations based on ideas of the superiority of one race or ethnic origin or which incite racial hatred or violence. CERD statutes and general recommendations 7 and 15 urge states parties to enact legislation banning racist organizations, racist propaganda, memberships in racist organizations and the financing of these structures.


Sweden is not in compliance with its obligations under CERD Article 4. Sweden upholds that according to Sweden’s Fundamental Law on Freedom of Expression and Association, criminal acts committed by individual members of racist organizations are punishable, but the existence of and participation in such racist organizations is not. The State does not see a need for legislative measures to ban racist organizations as the activities of such organizations are countered through existing legislation.55


Politiker och myndigheter främjar och stöder racist så jag lär knappast tro att dom gör nått åt detta.


During 2007, 155 cases of agitation against ethnic minorities were reported, but the attorney general initiated proceedings against only six of them. Since 2003 only four cases have been considered by the Supreme Court, and only one of those led to a conviction.57


There is a continuous increase in reported racially motivated as well as homophobic/transphobic crimes in Sweden. (Att klämma in, är att RFSL har hela 5000 medlemmar så att folk bryr sig är skitsnack...)(  According to the National Board of Crime Prevention report Hate Crime 2008 58, reported hate crime incidents in 2008 were about 5.900, almost a 50 percent increase on 2007. (Klagar man till polis här i Katrineholm om det, så får man veta att man får ångra sig bitter om man klagar) This rise is due in part to a broadened definition of hate crime in 2008, but according to the authors of the report, the broader definition does not affect the number of Islamaphobic, anti- Semitic and homophobic hate crimes, which have increased 32, 35 and 45 percent, respectively, compared with 2007. According to the authors, about 50 percent of the increase in crimes with xenophobic and racial motivations can be attributed to the broadened definition. The remaining 50 percent is an actual increase in crime.59 Racist propaganda and so-called White Power music is spread openly without restriction on the Internet and in schools, targeting vulnerable groups, such as school children, who are the largest recruitment base for racist and Nazi organizations.


Sweden should comply with its international legal obligations and act in accordance with the CERD Committee’s repeated recommendations to implement a ban on racist organizations. Where incompatible with constitutional provisions, Sweden should introduce other protective measures to counteract racist propaganda and organizations. Existing legislation and measures to address racist violence is not sufficient to counteract it, nor provide protection to victims of racist propaganda or acts of violence agitated by racist organizations.


Svenska politiskt aktiva har ett nationalsocialistiskt och fascistiskt arv under 200 år, där vi har grundare av ideologier med internationella högerextremist förebilder som Gustaf Retzius etc. Personligen så anser jag att FN borde stationera trupper här, och rensa upp på ett demokratiskt sätt, och slänga hela bunten i en källare, efter demokratiska rättegångar emot dem. Att vi på myndighets-nivp har en nazist, nationalsocialist och fascist historia har EU varit på svenska regeringen redan om nyligen att lära ut till svenska skolbarn. Som får höra att Sverige's myndigheter är en förkämpe för mänskliga rättigheter, och så har det varit i 200år... Som är årets skämt. Om staten tvingar lärare att möta eleverna "Hailande" så skulle jag inte bli ett dugg förvånad.


*Jag ändrade lite i sista stycket eftersom "vi" var lite oprecicerat dom Johan poängterade tacksamt :) Det handlar ju om myndigheter och politiskt aktiva under 200 år. För att många många medborgare och boende i sverige är väldigt öppna med politiska demokratiska värderingar, även om 2-20% har lite suspekta fascisitiska värderingar*










Källa: http://www.humanrights.se


Av Mikael - 17 april 2010 09:42

Det här vulkan utbrotten kom väl i sämsta tid. Spannmåls reserven räcker globalt i 3 månaders tid. Om det blir extra utbrott så är det game over med maten ett tag framöver i Europa. Tidigare så har stora utbrott påverkat mat tillgången i Europa i ca 3 års tid innan skördarna har återhämtat sig.


Vi kanske kan invadera Afrika igen och odla där ;) <--Sarkasm nu!


Europa råkar ju ut för detta, med jämna mellanrum så man tycker att vi ska vara förberedda, och vi kan ju tryggt lita på våra omtänksamma och altruistiska politiker i Sverige, att dom ordnar skysta import avtal så att man inte behöver betala 500spänn för en limpa bröd i 5 års tid.


Vore det inte ironiskt att vi i Sverige fick ha det som i 3dje världen ett tag med svält. Lite poetisk rättvisa? <-- Mera sarkasm då.... För lite orolig blir man för ungar och familjs skull. Man har kartlagt hur det vart med svält och sjukdomar pga sista utbrottet för ca 160år sedan nyligen, och det var en ganska trist bild. Men det här är ju en bra väckarklocka att man måste vara förberädd på sånt här som ansvarig politiker. Men dom oroar sig mest för sitt eget skinn, och man kan ju lita på att dom o familj tar Rikdsdags jet'en till asien el sydamerka för att käka sig en braklunch på hotellet som Carola Häggkvist gjorde när hon hälsade på svältande barn i Afrika....

Av Mikael - 16 april 2010 21:10

Ibland så gör dom som kommer hit jobbet, med nice'a söktags så att man hamnar på vettigt material om Ptsd:


http://edu.ipuls.se/www/_public/pub_course.cfm?CourseId=6512&FromSearch=1

Av Mikael - 15 april 2010 23:00

Det finns en massa bra om Ptsd diagnostiserade personer att läsa, men vissa saker kanske man inte tänker på att ta upp.


Detta att man är tvingad att välja bort så obeskrivligt otroligt mycket. Att man känner sig så otroligt bestulen på mycket är väl kanske inte så roligt att dra upp. För egen del så har jag en hel livstid att sånt jag har valt att inte göra, när jag inte har önskat något annat att göra det. Men man vänjer sig, och det är ju inte sagt att slutresultatet är så illa, om allt går bra.


Både vardagliga småsaker, som att man är spotant glass sugen, men inte vill träffa folk pga att man är nere i Akut stress brunnen. Lite granna som leta-leken "det bränner", när man funderar ifall man inte endå ska pina sig igenom eländet för att få sin glass-jäkel. Viktmässigt så är det väl bra då...


Dom stora sakerna man missar i livet skriver man lixom inte om då..... Jag har tur att det är en massa positivt i mitt liv, som uppväger det jag har missat alla gånger. Jag skulle inte ändra en gnutta i mitt liv, om det var risk för att jag inte var där jag är nu med allt.


En annan sak är negativitet och katastrof tänket. Att allt ska gå dåligt, jag har ingen framtid, det är ingen idé att planera osv... Nu när jag äntligen för ca ett år sedan har tagit mig ur det, så känns det jätte jobbigt (för deras skull blir man lessen) att höra att ens vänner är där man själv var för ett år sedan. Man vill ta fram plåsterlådan och laga dom, så att dom också ser en ljusning i livet. Samtidigt när man själv är glad, eller något litet händer som förstoras till värsta tänkbara, som att man dör av en sticka i fingret.... Lägg av du'ru, med ditt katastrof tänk, det är en inbillning!


Av Mikael - 15 april 2010 10:54

Ibland så tänker man på hur folk egentligen uppfattar all gojja som man skriver. Känner man mig privat så är det väl lättare att förstå att mycket är skrivet med en speciell humor då lol.


Jag slant och det var ju tur, för jag behövde en krona, eftersom jag är kung i mitt hus. Ååååh så surtråkigt....


  


Det är detta med dubbeltydighet, undermeningar osv...


Har man mycket kunskap i huvudet så blir det väl en rolig tråd igenom allt.

Av Mikael - 14 april 2010 22:15

Det här med ens egna tro (inte religiösa tillhörighet), och ens relations preference är väl väldigt stelt i massmedia och i västerländsk media.


Serien: Battlestar Galactica som gjorde 5 säsonger tog upp polyteism vs monoteism. Spinnoff serien Caprica har dragit det lite längre med att ta med en annan värdegrund och relations konstelationer än vad dom flesta är vana med. 


One of the show's main driving points is religious belief. Colonial culture is partially influenced by the accepted religious beliefs in Polytheism, or accepted belief that there are multiple gods, drawing from Ancient Greek, Ancient Roman and to a lesser extent Ancient Egyptian influences. Monotheism, or the belief in one god, is regarded as disruptive, opinionated, and potentially hostile. Colonial culture seems to be less restrictive with regards to sexual orientation and monogamous relationships, and issues of "right and wrong" are dealt with a sense of justice, instead of mercy.


Källa: http://en.wikipedia.org/wiki/Caprica_%28TV_series%29


Polly Walker som är en otrolig snygging...


 


....spelar någon flummig lärare, som lever i ett sk Polyamori förhållande med en hel del personer. Vilket känns betydligt mer rättvist emot alla inblandade. I stället för relationer med flera kvinnor och en man, som bara praktiskt är idiotiskt anser jag. Eller svenska otrohets förhållanden, där typ alla som jag har känt under 37 års tid, har sladdat på vänster kanten så kom inte och säg att det tillhör ovanligheten.... Och för den delen så moraliserar jag inte över det alls eftersom jag är spontan partisk emot tjejerna, som helt klart ska ha lite kärlek. Hur folk trasslar är inte min biznis....


En biologisk praktisk vettig relationsform för mig, är Polyandry, som jag såg en dokumentär om för ett par år sen. Sherpas lever i Tibet (där jag vill ha semesterhus tillsammans med munkarna hehe). Där det var en himla nöjd kvinna som levde med 3 hetero män som tog hand om henne. Samhällsmässigt så är det vettigt att hålla ner populationen på så sätt i en sån miljö. Sen kan man ju inte lura mig att särskilt många kvinnor skulle tacka nej till 3 hjälpsamma grabbisar lol.


Eftersom jag är teoretiskt mysko-hetero (ska inte gå inte på det mer då), så känns Polygynadri: flera män och kvinnor är gifta med varandra (hetero). Som en latjo variant, som skulle fungera om alla litade och gillade varandra, samt delade min/andras specifika värdegrund. 


Hur kan man låta bli att tycka om alla de söta tjejerna? 


Sett praktiskt under mitt liv så är jag trogen som en hund, även om det har känts korkat i efterhand med facit i hand lol. Men whatever....


I största allmänhet så verkar det som att jag är väldans Endogam emot min etniska grupptillhörighet (nomadiska etniciteter), men det vet man ju inte utan DNA test, även om man kan lista ut det baserat på vart man kommer ifrån samt är på ett visst sätt, med värderingar, beteende, egenskaper, genuttryck etc. Generellt så tänker jag att jag gillar alla (om man inte verkligen förstör sig själv på alla tillgängliga sätt idag, så att man ser ut som ett    TRoLL   ), men mitt DNA har ju mig totalt i sitt våld lol, så det är bara att hänga med o gilla läget. Mitt DNA är ju mitt endå, så på molekylär nivå så är det ju jag som omedvetet bestämmer åt mig, så att det i slutendan är jag som väljer, men whatever.    Sociologi, beteendevetenskap, sociologi, populationsgenetik, etnologi, historia, ickeverbal kommunkations kunskaper, ansikts-igenkännings forskning m.m gör det väl lättare att hajja varför man tycker att vissa är attraktiva då.


Med tanke på den grupp av människor som jag gillar, umgås med, familj osv, och hur dom fungerar med "Tänket", vilka dom väljer som partners, hur deras relationer fungerar och ens värdegrund och mycket till. Plus att dom går sönder hela bunten av vårat konservativa kristna falska monogama samhälle fungerar på. Så skulle det inte göra mig förvånad om det är så enkelt att vi kanske inte passar in i det samhälle som är normativt idag.


Det här med tro är ju komplicerat för många. Polyteism vs Monoteism. Universum är ju 1, även om man kanske vill påstå något annat. Om man nu har en Polyteistisk tro, så blir det ju mono i slutendan pga att allt hör samman, så om man tror på andeväsen, olika gudar etc så hör ju allt ihop och blir en enhet = Monoteistisk.


Det här med ens egen tro, är som den sista profeten Baha'i'ullah säger: Privat. Vilket är den monoteistiska religion som jag anser vettig och legitim idag. Vilekt gör att jag inte diskuterar egen och andras uppfattning och tro i allmänhet.


Kanske man ska grunda en helt ny Tro istället. PolyMonteism?!  


Även om många tror just att man måste vara en Ateist om man litar på vetenskapliga framsteg, och att universum fungerar efter matematiska o fysiska naturlagar. Så går det faktiskt att klämma in allt i ett, teologi + vetenskap. Det känns positivare och mer hoppfullt att tro lite på magi i världen, speciellt när det är så eländigt överallt idag.


Hur som helst, så kanske man ska börja med att återgå till "Hippie kollektiv" som känns vänligt och kul i största allmänhet. I en fördomsfri och tolerant miljö där alla värnar om varandra.





Presentation

Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6
7
8 9
10
11
12
13 14 15 16 17 18
19 20 21 22
23
24 25
26 27 28 29 30
<<< April 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Gästbok

Besöksstatistik


Skapa flashcards