Alla inlägg under april 2010

Av Mikael - 2 april 2010 08:00

En bra sammanställning om Ptsd. Man blir himla motvillig bara när man ser det lol. När man börjar att förstå att det är fysiska funktioner som är trasiga, så är det lättare att köpa allt som "påstås", för åtminstone jag känner mig mentalt väldigt frisk, om jag ska jämföra mig med många i min omgivning. Man förstår att det är orsakat av yttre faktorer/personer, som man inte har rått över själv.


Psykobiologi


I litteraturen finns olika modeller för att förklara och beskriva PTSD, som exempelvis en utvecklad överkänslighet för stress (sensibilisering), betingning av rädsla, svårigheter att utsläcka minnen. Alternativt förklaras PTSD som en störning i individens integrativa kapacitet av informationsbearbetning och återhämtningsförmåga.


Olika delar av hjärnan är involverade i de processer som leder fram till de symptom som förekommer vid stress. Viktiga centra är limbiska systemet med hippocampus och amygdala. Amygdalas funktion kan psykologiskt beskrivas som ett ickeverbalt minnessystem, som är förknippat med den känslomässiga betydelsen av inkommande stimuli. När amygdala har identifierat ett stimulus som en stressor stimuleras den fortsatta stressreaktionen genom frisättning av CRF (Corticotropin Releasing Hormone) i hypothalamus.


Hippocampus funktion anses representera en autobiografiskt berättande del, vars viktigaste uppgift är att ordna minnen både i rumsliga och tidsmässiga dimensioner. Hippocampus antas mediera information till prefrontala cortex, men tycks stänga av vid för hög arousal. När amygdala väl har identifierat en perception som hotfull aktiveras omedelbart autonoma nervsystemet och
hypothalamus-hypofys-binjurebarkssystemet, även benämnt kortisolaxeln (eng. HPA-axis; hypothalamic-pituitary-adrenal axis). Autonoma nervsystemet frisätter adrenalin och noradrenalin i binjuremärgen. Aktiviteten i kortisolaxeln leder till en frisätting av kortisol i binjuremärgen. Genom centrala hämningsmekanismer blir dock kortisolnivåerna paradoxalt nog lägre hos individer med PTSD, medan blodnivåerna av adrenalin och noradrenalin är förhöjda


En neuroanatomisk förklaringsmodell för utvecklande av traumatiska minnen kan beskrivas på följande sätt: Sensorisk information kommer in i centrala nervsystemet via syn, lukt, hörsel, känsel och smak och därifrån förs informationen vidare till thalamus där en del integreras. Från thalamus skickas denna obearbetade, sensoriska information vidare till amygdala och till prefrontala cortex för vidare värdering. I amygdala görs en tolkning av det emotionella värdet av den inkommande informationen. Den av amygdala primärt bedömda informationen förs vidare till andra hjärnstrukturer, bl.a hippocampus, som börjar organisera och katalogisera informationen och integrera den med tidigare lagrad information. Normal till hög aktivering förefaller befrämja bearbetning, medan extrem stress tycks hämma hippocampal bearbetning. Informationen lagras istället i affektiva tillstånd som fragmenterade, isolerade bilder, kroppssensationer, lukter och ljud. Följaktligen förblir erfarenheterna från traumat statiska eller "frusna" och uppträder i form av invaderande tankar, negativa känslor, självuppfattningar och plågsamma kroppsensationer. (van der Kolk 1996).


Det är väl här som lilla jag hamnar:


Traumatisering typ B, komplext PTSD eller DESNOS


Tidig eller upprepad traumatisering kan leda till en mer komplex klinisk bild. Även om ingen diagnos för detta finns i nuvarande DSM-IV systemet så har man i internationell litteratur alltmer kommit att beskriva symptomgruppen som komplext trauma (Herman, 1992, 1997) eller DESNOS (Disorder of Extreme Stress not Otherwise Specified, van der Kolk 1996). Inom den psykiatriska vården är förekomsten av patienter med komplext PTSD vanlig men inslaget av traumatisering uppmärksammas inte alltid. Förekomst av tidig känslomässig försummelse och brist på anknytning i barndomen bör utredas, liksom förekomst av upprepade övergrepp, familjevåld, krigs- och flyktingtrauma eller andra former av upprepade hot mot psykisk och fysisk säkerhet. Utöver de traditionella PTSD-symptomen återupplevande, undvikande och överspändhet kännetecknas komplex PTSD i högre utsträckning, jämfört med enkel PTSD, av


• affektiva störningar och svårigheter att reglera affekter, t ex i uttryck av impulsgenombrott
• psykologisk avskärmning och dissociation
• förändringar i självperception och identitetsuppfattning
• förändringar i relation till andra
• förändrad syn på förövare
• risk för retraumatisering
• somatisering


Effekter av tidig traumatisering, exempelvis exponering för barndomstrauman, har visat en hög korrelation med psykisk sårbarhet/sjuklighet i vuxen ålder. Preverbalt inkodade trauman från späd ålder ligger utanför individens aktiva medvetande. Sådana upplevelser förefaller leda till utvecklande av hur olika relationsmönster eller "schemata" formas, något som blir implicit3 inkodat i medvetandet och beteendet. Tidiga mönster för anknytning kan vara viktiga att kartlägga för att förstå effekter av senare traumatisering. Bristen på tidig anknytning och känslomässig försummelse, eller förnedring och nedvärdering, anses påverka det lilla barnets neurobiologiska och kognitiva utveckling och också medföra en hög framtida sårbarhetsfaktor. Med utgångspunkt från de mycket starka behov på bekräftelse som finns hos en individ i utveckling är känslomässig försummelse en form av traumatisering. Försummelsen leder till utvecklande av inre negativa modeller - vad människor gör med en formar hur man tänker om sig själv, hur man reagerar på sig själv och andra. Dessa uppfattningar kan grundas både preverbalt och uttalat verbalt i termer som:


• jag är dålig
• jag är hjälplös
• jag är hopplös
• jag behöver andra men dom skadar mig
• jag är maktlös, andra styr mitt liv


Effekten kan bli en känsla av att andra människor eller yttre omständigheter styr ens liv, ett yttre "locus of control" uppstår. Resultatet kan bli att individen undviker relationer. Positiva uppfattningar om det egna jaget eller om andra uppfattas som förvrängningar av verkligheten. Dessa tillstånd ökar sårbarheten för traumatisk stress och risken för att utveckla komplex PTSD.


PTSD och komplext PTSD har en hög komorbiditet. Den kliniska bilden kan maskeras av, påverkas av, medfölja eller likna andra tillstånd som depression, dissociativa tillstånd, panikångest, tvångssymptom, fobier, kortvarig reaktiv psykos och konversionssyndrom. Det är långt ifrån ovanligt att den kliniska bilden maskeras av en missbruksproblematik, som kan ha tjänat som en självmedicinering gentemot plågsamma symptom. Både alkohol, narkotika och andra droger kan vara aktuella. Komorbiditeten är därför viktig att kartlägga vid en utredning. Inte helt ovanligt är olika kroppsliga uttryck för en psykologisk traumatisering, vilket är en annan betydelsefull faktor vid diagnostik och behandlingsplanering.


Utredningsinstrument – ett förslag


Den noggranna kliniska intervjun utgör grunden för den diagnostiska kartläggningen. Följande områden behöver kartläggas: symptom på traumatisk stressbelastning, dissociativa symptom, somatiska reaktioner, sexuella störningar, traumarelaterade kognitiva störningar, spänningsminskande aktiviteter och övergående posttraumatiska psykotiska reaktioner. Självskattningsskalor kan användas för såväl screening av symptom som komplettering till den kliniska intervjun och för att följa ett förlopp. Den psykiatriska undersökningen kan också komma att omfatta somatiskt status och rutinprover (blod och urin) samt leverstatus och prover för njur- och thyreoideafunktion. I en del fall bör övervägas EEG, datortomografiundersökning av hjärnan samt eventuellt magnetresonanstomografi (MR-undersökning).


Källa: http://www.katastrofpsykiatri.uu.se/nyttvardprogram.pdf


En sak som är lite jobbig är att man inbillar sig att nya händelser, situationer, arbeten och alla former av relationer ska gå åt helvete. Istortsätt hela min traumatiserade vänskapskrets tror direkt att ens relationer ska krasha med dunder och brak inom en väldigt snar framtid. Vilket man får ha överseende med då.


Jag själv har slutat att ta ut katastrofen i förskott, så jag säger till dom bara att: -Jaja det är säkert som du säger *fniss*, så att dom inte är så nervösa. Och fick höra 3 gng på 1 dag av 3 olika personer, hur det skulle sluta i likadan katastrof som dom förutspådde hehe.


Sen att allt måste hända på absolut en gång, för annars så blir det katastrof. Vilket gör att all kontakt med snigel sjukvården gör det oftast värre. Det är synd att dom inte fattar att den initiala kontakten så måste en massa konkret hända, vilket lugnar en. Sen gäller det ju att det inte är tomma löften, och att man gör allt man ger löfte om, samt är försiktig med att lova grejjer. 


Men stackars hela bunten av mina traumatiserade hyperkolleger. Jag skulle vilja skicka allihopa hit bums: http://www.stressmottagningen.com/om.php och plåstra om hela högen av dom, och låta dom gå i pjamas i minst 6 månader.


Jag personligen anser att man ska ha en Endokrinolog anknyten till psykiatrin, för psykiatrin är ju snabba att babbla om biologi och neurologi som dom vet marginellt om, och det är bara ett skämt att man kallar det för neuropsykiatri. Att man struntar i alla dom biologiska attributen för traumatiserade personmer. Oftast så har inte en neurolog satt foten i deras byggnad.


Tilliten till människor har ju som sagt fått sig en törn. Men biologiska fakta litar man ju på, så bara av den orsaken så kan man starta en positiv kontakt och bygga upp ett förtroende. En Endokrinolog kan beskriva och förklara hur HPA systemet fungerar för en, och hur illa det är med ens egna kropp.

Av Mikael - 1 april 2010 20:35

Tack vare att jag är hyper-re-aktiv och överkänslig för ljud pga Ptsd, tillsammans med att jag funkar på ett specifikt sätt neurologiskt som gör mig ytterligare störd av sporadiska ljud. Hade det inte varit så att jag kunde blockera omgivningens ljud med nice'a motljud så hade jag inte fått mycket gjort, el ens tänka särskillt sammanhängade.


Så det är tur för mig att det finns motljud som är väldigt snälla emot öronen. Att det blir en massa tjejisar beror delvis på att jag blir mest nervös av "pojk typerna då" lol. 




Av Mikael - 1 april 2010 20:19

Av Mikael - 1 april 2010 19:57

...med otroliga Paulina Rubio. Hon har en himla himla fin röst.


Av Mikael - 1 april 2010 19:47

Av Mikael - 1 april 2010 16:45

Nu har jag bara stängt av vissa inlägg. Vissa kommer jag bara att ta bort, och andra modifiera lite senare, så att det inte blir så ilsket, som jag har varit tidigare lol. Ilsken som ett argt Bi.


Jag tycker personligen att det man gör ska ha ett konstruktivt mål för en själv, eller andra som betyder nått för en. Det här med planekonomiskt monotont idiotgöra är inget för mig lol.


Men nu idag, när jag har nått målet tillslut, som har gjort mig lite förvånad, så att det tog ett par extra kliv innan man stannade. Mycker snurriga funderingar har det varit, men jag har väl fått ihop det tillslut och det vart väl bra då.


Men hur som helst, så är det mesta med fel akronym, stängt för moderering. Det känns ju lite ljusare att göra det som angår en själv ju, än att bara tjata om sånt som inte stämmer för en själv. Har man inte läst det, så har man inte missat nått vet'u


Idag så är det en (fantastisk) händelse faktiskt. Mitt eget nya nyår börjar den 1'a april. 2 år in i min separation, som överlag har resulterat i en massa postitivt, i form av minskad stress, som har gjort att skallen har börjat att fungera igen. I rättan tid då. 

Av Mikael - 1 april 2010 15:04

Lilleman har blivit riktigt sjuk (igen) och har haft otur hela året med en massa trista snuvor o förkylningar.


Vi var över hos lillemans mamma, där vi träffade storesyrran som hälsade Glad EMO dag. Det är ju Skär-Torsdag lol. Hon är så vittsig lillan ju.


Det är ju 1'a april också, och jag som är så godtroget naiv, har ännu inte blivit lurad, även om jag är himla lätt att "skojja med" lol.


Det blir inte så mycket gjort här på min lille hörna. Men det beror mest på att jag gör annat. Jag försöker att lirka med en polare att komma över hit till Katr, ett tag som en liten semester ifrån eländet. Men han är väldans ovillig att lämna det enda han gillar atm, vilket är sin soffa hehe. Men en får an se om man kan motivera han endå att packa sig hit en stund.

Presentation

Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6
7
8 9
10
11
12
13 14 15 16 17 18
19 20 21 22
23
24 25
26 27 28 29 30
<<< April 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Gästbok

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards