Direktlänk till inlägg 30 april 2010

Folkgrupp

Av Mikael - 30 april 2010 20:09

Jag fixade ihop det här förra el förförra året tror jag. Lägger ut det omodererat så länge.


Folkgrupp är en benämning på en grupp av människor som på ett- eller flera sätt skiljer sig från andra grupper. Folkgrupper kan vara etniska, exempelvis samer och romer. Det kan även handla om trosbekännelse, och då innefatta exempelvis kristna och judar. Personer av en viss sexuell läggning anses också vara en folkgrupp - dock ej etnisk - och begreppet omfattar därigenom bland annat hetero- och homosexuella. Således kan alla människor på olika sätt anses ingå i en eller flera folkgrupper. Det kan tilläggas begreppet "folkgrupp" inte är analogt med minoritet.


I Sverige är det olagligt att hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp. Det som omfattas av lagen är: ras, hudfärg, nationellt ursprung, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Den sistnämnda kriminaliserades genom lag 2002:800.


Etnicitet, tillhörigheten till viss ethnos, betyder tillhörighet till en grupp av människor med gemensamt ursprung och egenskaper.


Etniska grupper är biologiskt självreproducerande genom högre eller lägre grad av endogami, det vill säga gifte inom gruppen.


Etniska grupper skiljer sig främst genom olika kultur, men de kan även skilja sig genom olika fysiologi och genetisk bakgrund. Etniska grupper bildar en gemenskap med intern sammanhållning, lojalitet mot värderingar, normer och seder, olika grader av chauvinism samt en kommunikativ gemenskap genom ett gemensamt språk och symboler. För många etniska grupper är religionen ett starkt särskiljande drag. Etniska grupper är med få undantag kopplade till ett visst territorium samt till vissa politiska institutioner. I svensk rättslig mening avses med etnisk tillhörighet "att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg".


Om jag nu kan bevisa och verifiera vetenskapligt att vi beter oss som en etnisk minoritetsgrupp med att visa att majoriteten av oss väljer partners inom vår egen grupp. Vi har en egen social kultur tillsammans, unikt sätt att umgås gemensamt. Vi har vår egen gemenskap med intern sammanhållning, lojalitet mot värderingar, normer och seder, samt en kommunikativ gemenskap genom ett gemensamt språk och symboler. Vi använder oss av kropps och bildspråk i större utsträckning. Sannolikt så är dom flesta av oss Agnostiker till Troende, men en destinkt religiös egen syn.


I svensk rättslig mening avses med etnisk tillhörighet "att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg".


Övergång eller anpassning från en etnisk grupp till en annan - främst i den kulturella bemärkelsen - kallas för assimilation. En samvaro av flera etniska grupper inom samma politiska enhet kallas för mångkulturalism. Etniciteter kan vara uteslutande i den bemärkelsen att man måste födas in i dem för att bli accepterad som medlem.


Begreppet etnicitet är problematiskt och kan tolkas på en skala från primordialism (biologisk tillhörighet) över kulturell tillhörighet, till fullständig konstruktivism (etnicitet som blott en social konstruktion). De mest renodlade primordialisternas uppfattning av etnicitet är då något som i det närmaste kan liknas med den som rasbegreppet normalt förknippas med. Primordialister framhåller de mätbara skillnader som finns mellan olika etniciteter och den stora betydelse dessa har som sociala variabler. Å andra sidan argumenterar de mest renodlade konstruktivisterna för att etnicitet enbart är en socialt inlärd föreställning om grupptillhörighet. I postmodernistiska konstruktivistiska uppfattningar är etnicitet ett begrepp som inte behöver betyda mer än identifikation. Enligt detta synsätt uppstår etnicitet som fenomen först när en uppfattning om kulturell skillnad eller likhet blir av betydelse. Sedan franska revolutionen har försök gjorts att marginalisera den primordialistiska uppfattningen. Ett sätt har varit att beskriva den primordialistiska tolkningen i negativa slagordstermer som rasism och dylikt.


Etnicitet förekommer i statsvetenskapliga sammanhang ofta i begreppsparet (dikotomin) "ethnos eller demos".


Minoritet betyder mindre del eller mindretal.


Majoriteten kan endera vara relativ eller absolut. Den som inte ingår i majoriteten ingår istället i minoriteten.


En minoritet är en grupp som har färre medlemmar i förhållande till en konkurrerande grupp (majoriteten). I demokratiska samhällsskick har politiska minoriteter rätt att representeras av partier i landets parlament. I vissa fall finns i beslutande församlingar minoritetsskydd, som innebär att det för beslut i en viss typ av fråga krävs någon form av kvalificerad majoritet.


Ordet används ofta för en befolkningsgrupp inom en större (nationell) gemenskap som på något sätt behöver försvara sin egenart och existens gentemot majoritetsbefolkningen. Till dessa hör etniska, språkliga, religiösa, nationella och sexuella minoriteter.


Exempel på minoriteter som ofta benämns som sådana:

  • invandrare
  • vänsterhänta
  • funktionshindrade
  • teckenspråksanvändare
  • sexuella minoriteter
  • etniska minoriteter
  • språkliga minoriteter
  • religiösa minoriteter
  • nationella minoriteter
  • Etniska minoriteter i Sverige / Officiella minoriteter i Sverige

Nationell minoritet kallas de etniska minoriteter som har en långvarig språk- och kulturgemenskap innanför den nationella gemenskapen, vanligen längre än hundra år (eller fyra generationer). Enligt internationella konventioner, ILO:s konvention nr 169 och Europarådets konventioner för skydd av nationella minoriteter och minoritetsspråk, har sådana minoriteter rätt till skydd och stöd för att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. Konventionerna är resultat av en rad olika faktorer. Bland annat finns det stora språkgrupper inom EU som inte har rätt att använda sina språk i EU, t ex katalanskan med sina ca 6 miljoner talare. Europaparlamentet har tagit en rad resolutioner som lett till att Europarådet utarbetat två viktiga konventioner som berör minoritetsgrupper inom EU och medlemmar av Europarådet. FN:s ILO-konvention är resultat av ett flera decennier långvarigt arbete för att främja urbefolkningars sociala och ekonomiska situation.


Man bör skilja mellan urbefolkning, nationell minoritet, minoritetsspråk och invandrare i modern tid. Inom EU finns idag bara en erkänd urbefolkning, nämligen samer. Övriga grupper har olika former av minoritetsstatus och skydd för minoritetsspråken. De nationella minoriteterna är givetvis ofta en ursprungsbefolkning i landet, men har inte erhållit urbefolkningsstatus, utan är kategoriserade som minoritetsbefolkning inom en nation. I Europa räknar man även med romer och judar, som invandrat för hundratals år sedan. Dessa skiljs från s.k invandrade minoriteter, som utgör en etnisk grupp men vars språk och kultur inte har den historiska hemortsrätten i riket.


I Norden finner man flera officiellt erkända nationella minoriteter: Sverigefinländare och tornedalingar i Sverige, färingar och grönlänningar inom den danska riksgemenskapen, tyskar i Syddanmark, kväner i Nordnorge, finlandssvenskar, ålänningar, tatarer, och ryssar i Finland, liksom samer i såväl Norge, Sverige som Finland. Alla dessa definieras och har sin status och rätt lagfäst på olika sätt, ibland på språkliga, ibland geografiska grunder. Romer och judar har nationell minoritetsstatus i åtminstone Norge, Sverige och Finland, möjligen även i fler länder.


Sveriges riksdag beslöt 1999, mot bakgrund av Europarådets konvention, att erkänna samer, sverigefinländare, tornedalingar, judar och romer som nationella minoriteter i Sverige. I en andra konvention blev deras språk erkända som officiella minoritetsspråk i Sverige, med motiveringen att dessa har en historiskt förankrad hemortsrätt i Sverige. Språken är samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch. De territoriella språken samiska, meänkieli och finska har ett starkare skydd än de icke-territoriella språken romani chib och jiddisch. Samiska är territoriellt språk i Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Arjeplogs kommuner. Meänkieli och finska är territoriella språk i Kiruna, Gällivare, Pajala, Haparanda och Övertorneå kommuner.


Konventionerna medför olika skyldigheter för officiella myndigheter, bla har SVT och SR skyldighet att sända program på dessa språk. Det skall beredas möjligheter till forsknings-, kultur- och litteraturstöd på alla fem språk samt rätt för enskilda personer att använda samiska, finska och meänkieli i kontakt med myndigheter inom förvaltningsområdet, och skyldighet att erbjuda skolundervisning och äldrevård på språken. Det sistnämnda gäller bara de geografiska områden där de tre språken har territoriell status, d.v.s norra Sverige i ovan nämnda kommuner.

Sverige har inte ratificerat ILO:s konvention, vilket bl.a skulle ha konsekvenser för samernas rätt att som ursprungsbefolkning förvalta den mark de traditionellt bebott.


Att skilja vissa folkgrupper från andra är komplicerat och kontroversiellt, då man har att göra med dels utsatta och skyddsvärda grupper, dels en mångfasetterad verklighet: från ursprungsfolk som Amerikas indianer och Australiens aboriginer, vars skyddade status är ett resultat av dåligt samvete för århundraden av förföljelse, till europeiska folkgrupper som exempelvis bretagnarna i Frankrike, som på egen hand utvecklat sitt språk och egna kulturinstitutioner, hittills utan statligt minoritetsspråksstöd och status som nationell minoritet.


Europarådets konvention skiljer således mellan nationella minoriteter och senare invandrade minoriteter, liksom mellan det skydd nationella minoriteter berättigas och de insatser som görs för att förbättra invandrares situation i Europa.


Ras är en grupp individer inom en djurart som kännetecknas av vissa gemensamma ärftliga egenskaper. Till skillnad från begreppet underart är begreppet ras oklart. Det används främst för sådana varieteter som människan skapat genom selektiv avel, medan det enligt populära föreställningar även kan användas för mer eller mindre godtyckliga uppdelningar av människor efter synliga skillnader. Denna användning är emellertid omstridd och klassas i vetenskapliga och officiella sammanhang som otidsenlig. I vissa sammanhang används begreppen underart och ras synonymt.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Mikael - 14 december 2016 05:53

  Värsta rysaren... Men dom trivs väl... ???

...

Av Mikael - 14 december 2016 05:39

  Man lär så länge man lever. Att totalt förstöra för sig själv, av det man struntar i, som socialt anseende för okända/?bekanta? riskerar ju att inte funka pga att *Dom funkar som dom gör. Spelar ingen roll vilken uppmärksamhet dom får. Nåja......

Av Mikael - 14 december 2016 04:49

En med: http://www.decision-making-confidence.com/somatic-narcissist.html   En med: http://www.dualdiagnosis.org/generalized-anxiety-disorder/ + covert Narcissist ?tendencies?   En med: https://www.psychologytoday.com/blog/both-sides-the-couc...

Av Mikael - 13 december 2016 22:19

   

Av Mikael - 13 december 2016 13:00

Fått ihop allt i huvudet tror jag faktiskt. cPtsd relaterat och Crazy högen. Vilket gör att det inte känns så brottom. Sover ikapp som Fanken... Vilket känns som det behövs. Måste säga själv, att jag känt mig själv, lite extra *tokig* (not crazy)... ...

Presentation

Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6
7
8 9
10
11
12
13 14 15 16 17 18
19 20 21 22
23
24 25
26 27 28 29 30
<<< April 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Gästbok

Besöksstatistik


Skapa flashcards