Ny kunskap, ideér och händelser gör att man tänker i nya banor, och resulterar i kanske ny förståelse för en själv.

På tvångstanke fronten för min del så. Periodvis så blir det värre med att jag inte kan låta bli och ha tankar som poppar upp i huvudet att ungar och familj ska råka ut för olyckor.

Speciellt junior oroar jag mig mest för. Att han ska klättra upp på stolar o råka öppna fönster och ramla ut ur fönster, över balkongräcken. Springa ut i gatan och bli överkörd etc.

Skulle nåt hända kidsen, och speciellt lillen för att han e så liten, så skulle jag gå under. Jag har ingen aning om hur jag skulle hantera det emotionellt.

Tillsammans med att mitt huvud får för sig, och maler hur jag ska ta mig ur omöjliga och potensiellt våldsamma situation. Som t.ex att man sitter fast i en bil men lillen i +50c på sommaren utan vatten, med en galen hund som vill äta upp en, som Steven King skrev om i Cujo.

Dessa tankar har mer el mindre vandrat igenom huvudet sen i tidig ålder.

Mer än en gång så har det gjort en sömnlös, att man maler skräcksenarios i timmar, innan man slocknar av utmattning.

I torsdags kväll så var det dags igen. Efter 3-4 timmar så slog det mig, att det kan ju vara på detta sätt som min hjärna försöker lösa dilemmat som den genomgick under min uppväxt.

En kommentar av hur man förklarar ett barns situation i en missbrukar miljö som leder till Ptsd. "Skräck utan utväg" är det mest beskrivande kommentar jag har läst. Nånstans att man är "helt utan options", förutom en obehaglig lösning att bara ge upp, är ju svårt för ens medvetna att bearbeta.

Nånstans så kanske det inte är så konstigt att min hjärna kör abstrakta hemska senarios utan lösning. När jag utsätts för akut stress. Det är vid tillfällen som t.ex att F-kassan el sjukvård ställer till det. Skulle man avsluta min ersättning, så sitter jag helt plötsligt i en sådan situation, som man omöjligt har något val i.

Det är väl kanske inte så konstigt att jag blir agro idag, i sådana här situationer.

Frågan är hur man ska ställa sig till sjukvårdens klantighet, som orsakar mer lidande än den gör nytta, av slarv o okunnighet. Hur man ser juridiskt på att sjukvården orsakar ytterligare trauma, när den ska göra det motsatta.

Ofta så är det ju så att dom klampar runt som en elefant i ett glashus, utan att vara medvetna om konsekvenserna av sitt beteende och "hjälp"...

Det tar otroligt med energi att ha och göra med f-kassa o sjukvård. Sen att man vet om den biokemiska orsaken, kvittar ju. Det tar ju bara ut en ännu mer av att klura på den biokemiska kedje reaktion som orsakar energi förlusten lol.

Jag satt på förmidagen och knåpade ihop ett mail till läkaren som har fått ta över efter den gamla. Jag hade tänkt att vänta tills efter februari innan jag började bråka ordentligt om Adhd diagnosen. Idag, eftersom den inte gör ett jota positivt för min situation, så kan man lika gärna kassera den, eftersom den bara skapar irritation för mig.

Förra sjukersättnings perioden, så räckte det att man skrev. Patient har Adhd, 100% nedsatt arbetsförmåga.

Idag så är ju alla med Adhd helt friska, och kan jobba hur mycket som helst, under vissa förutsättningar.

För mig del, så är min orsak till sjukersättning, en ofrivillig orsak av hela min situation.

Människor o miljö = psykiska stressorer = biokemiskt stress reaktions helvete som leder till döden. Plain and simple. Det här kan man fastställa medicinskt, att det redan har påbörjats, samt förvärras ytterligare, om jag inte är helt isolerad. Det kostar givetvis en massa sjukvårds stålar, men som sagt.

När man säger el skriver det, så känns det hel idiotskt, men det slutar att vara lustigt när man märker av dom fysiska konsekvenserna. Man är inte riktigt på humör ens för ironi, med hjärtsmärtor, och kroniska smärtor i hela kroppen.

Jag räknar inte att det händer något, men man måste ju försöka åtminstone att ge dom en knuff i rätt riktning. Har mest lust att gräva ner mig i ett hål i ett par år för tillfället, och har noll energi.

Även om jag har tid för saker och ting, så är energi för engagemang lite begränsat idag.

Jag tycker att F-Kassan gör rätt i att man begär motivering till varför man är sjukskriven, eller ska få ersättning. Tyvärr så hamnar ju folk i klämm pga.

Läkaren som ska motivera sin bedömning, måste ju ha stöd för den, mer än en godtycklig åsikt. Annars så kan man ju skippa hela systemet ju.

Tack vare Läkares okunskap, ovilja m.m så har man svårt att motivera min situation idag, medicinskt. Det här leder ju till att jag måste tjafsa med jobbig sjukvårdspersonal.

Jag har en uppsjö av problem som är antingen somatiska el psykosomatiska. Så pass att jag skulle säkert kunna bli sjukskriven 3 livstider, och opererad några gånger.

Men eftersom man inte vill remitera mig vidare till korrekt instans, för att fastställa dom medicinska orsakerna som finns, så saknar jag underlag givetvis. Det här underlaget som läkaren ska skaffa, och försäkra att det finns, är otroligt utspritt under 11 års tid, med diffusa kommentarer, och provsvar som bara är siffror för den som inte är läkare.

Jag har varit medveten om att det här måste fram, för att det inte ska bli strul. Nu idag när jag snackade med min duktiga F-kasse madam, så förklarade hon hur det låg till. Det saknas fullständig medicinsk motivering till att påstå att min situation är kronisk. Det är vad som krävs idag för att få sjukersättning. Vilket säger sig självt tycker jag.

Jag vet att psykiatrin inte har det här underlaget, så dom får ju "hitta på" motivering nu nästa vecka. Det här underlaget skulle vara hugget i sten om jag hade automatiskt fått en endokrinologisk och neurologisk undersökning förra året. Men det är ju billigare att skippa dessa, så att man spar dubbelt upp. Inga remisser, inga remisskostnader, samt sjukersättnings kostnader. Så kan man skylla på F-Kassan sen...

Jag har ju tjyjkört systemet lite, och kontaktat endokrinolog som jag klädde av ett läkar utlåtande av, som tur är. Där det står att jag har stress relaterad Takykardi. Tillsammans med ett flummigt remissvar som säger att jag har nervskador plus femoropatellära kompartment diagnos för knän.

Jag saknar fortfarande läkarintyg på att jag har fel på androgener, ämnesomsättning, lymfatiska systemet, och autonoma nervsystemet som man skulle kunna kirra med en remiss till rätt ställe. Vilket skulle ge mig det här medicinska fysiska bevis underlaget jag nu behöver.

Om det nu visar sig att man inte kan ange orsak till varför man påstår att min arbetsförmåga är lika med noll. Så ligger jag pyrt till. Inte pga att F-kassa gör fel, som alla skyller på. Utan pga att man är så jäkla klantig inom sjukvården.

Idag så har jag 24 dagar på mig, att få sjukvården att sammanställa allt skit man har på mig, i en förstålig orsaksförklaring. Som motiverar varför jag ska ha sjukersättning pga Ptsd. Hur dom nu ska medicinsk motivera att jag skulle ha sjukersättning pga Adhd, är ju ett skämt.

Alla vet ju att Adhd är ett funktionshinder och inte en sjukdomsorsak till att vara hemma. <-- Ironi emot hur jäkla dumt allt blivit. Dom flesta med abc diagnos som är vuxna, som gick till sjukan för att dom inte fixade att jobba eller mycket annat för den delen, vilket resulterade i en abc diagnos. Vilken nytta har dom av sin diagnos som ska öka förståelsen för dessa personers problem? 

Den här ansträngningen för att framställa en vuxen psykiatri diagnos, från en sjukdoms diagnos, till en friskhets diagnos, har väl smält upp i ansiktet på en hel del patienter nu.

Om jag inte hade protesterat tidigare, så hade jag suttit idag, med en psykiatri diagnos som säger att jag är 100% arbetsför, så länge det är rätt jobb! Tidigare så kvittade det vilken akronym som stod i papperna eftersom whatever gav mig ersättning.

Well well, lätt att påstå, så lär väl dem flesta tankar kretsa runt det faktum, att jag får hoppas att ansvarig läkare kan läsa provsvar, samt motivera sin orsak till Ptsd och F98.8 diagnos hos mig till F-Kassa. Jag tvivlar på att man köper att enbart dom psykosomatiska orsakerna kommer att räcka som grund för att kasera mig permanent. Vilket jag inte ens köper själv.

Hade jag 6 månader med läkare som inte var rädda att skicka remiser till specialister och provtagningar, så hade det varit lugnt. Men som sagt, 24dagar känns lite oroväckande lite, när jag vet hur sega man är inom sjukvård.

Vad det gäller fel diagnostiseringar så kan jag bara säga att dom få jag vet om. Jag och ett par till som har fått Adhd istället för Ptsd el lknande Trauma diagnos är för lite för att dömma ut psykiatri.

Det är en sak att hacka och skälla på dem. Men det är en stor skillnad att påstå att  dom normalt inte ens kan skilja på sina diagnoser. I mitt fall så handlar det om delvis om eget fel också, även om det är mycket begärt av en patient att verkligen ha koll på diagnos träsket, och tjata sig till rätt diagnos. I 1 annat fall jag känner till, så har det varit mamman till barnets fel, eftersom en Adhd diagnos är ju smidigare, än att bli brutalmisshandlad av en knäppskalle, för att man är uppriktig och lägger skulden där den hör hemma, hos den rabiata och våldsamma missbrukaren och alkoholisten. 3dje vill jag inte ens kommentera för att det är så tragisk situation, och den mamman, är syrra till en polare.

Självklart blir det fel med det mesta, men inte i större utsträckning än vad som är normalt för mänsklig felbarhet i största allmänhet. Konsekvenserna är ju jobbiga för patienten, men psykiatriker och psykologer är ju som alla andra. Tyvärr så blir det inte så mycket andra utlåtanden.

Jag hade !tur? att min Adhd psykiatriker gick i pension, annars så hade jag fått dras med min Adhd diagnos endast, för han hade satt sig på tvären, och vägrade lyssna på mina argument, el se till annat som blodprov m.m Det var en gammal farbror som jag gillade, så jag ville inte bråka med han mer än nödvändigt (dumsnäll som man är). 

Vad det gäller Ptsd. Det är endast en mindre del som utvecklar Ptsd av dom som råkar illa ut. Kommer inte ihåg exakt nu, men 5-10% av dom som råkar ut. För min del så krävdes det att jag utsattes för en hel del skit mellan 0-16, samtidigt som jag fick se mina syskon och mamma utsättas för samma behandling under den tiden, tillsammans med att min mammis och 2 småsystrar befann sig i den här miljön tills jag var 30 år. Min mamma och syskon är ju minst sagt emotionellt krashade, men det jag som åkte på ptsd av 8 personer, även om dom andra mer el mindre traumatiserade lika mycket som jag. Det märks på andra sätt många gånger, tillsammans med att dom har samma problem med Akut stress som jag har.

Jag har en fd sambo som hade en alkoholiserad mamma, tillsammans med vänner som hade liknande uppväxtmiljöer med missbruk, där våld kanske inte har varit huvud ingridiensen. Dom uppvisar ju en massa konsekvenser av en sån uppväxt, utan att ha Ptsd.

Jag är idag väldans motvillig i att påstå att någon har Ptsd om man inte har uppenbara biokemiska tecken på det. Det krashar det endokrina systemet i kroppen. Påverkar alla somatiska celler, skapar hjärtproblem och triggar autoimmuna tillväxt sjukdomar, tillsammans med kroniska nervsmärtor + dom psykosomatiska problemen man får.

För min egen del så behöver jag en Ptsd diagnos av 2 skäl. Ena är för att få somatisk sjukvård som man jävlas med mig och inte vill ge, har jag Adhd så kan man rycka på axlarna tydligen och kalla mig för hypokondriker. Vilket är lite svårare med fastställd Ptsd och stress relaterade somatiska följdsjukdomar.

Vad det gäller Add för dig (Patrik) så. Det kan ju vara så att du påverkas av stress negativt, tillsammans med att du fungerar latent annorlunda med inlärning, koncentration och minne. Det är ju ingenting som inte säger att det kan vara på samma sätt för dig, att du är en av relativt många som använder sig av visuell inlärning. Och de visuospatiala egenskaperna främst, vilket åt minstone för mig förklarar att du är hajj på matte. I slutendan så är ju alla en produkt av otroligt många faktorer.

För min egen del så använder jag Visuell-Kiesthetic inlärning. Ju mer koncentrerad jag är, desto mer myror i byxan har jag. Om jag ska förklara saker verbalt så är det helt omöjligt för mig att sitta still, inte pga att jag har Adhd, utan pga att jag använder visuella minnesbilder, som jag målar upp det jag förklarar med yviga gester som slår ut glas osv lol.

Texter fungerar annorlunda iom precis som med böcker, så föreställer man sig ju visuella bilder av texten.

Detta tillsammans med att jag är stressad mer än vanligt av och till, och inte är still, resulterar i en mindre katastrof ibland lol.

Detta att det är kaotiskt i huvudet. Det kan ju vara rörigt på mer än ett sätt. Mitt eget emotionella inre kaos har ju sina orsaker. Mitt tidigare kunskaps och organiserings kaos har väl till stor del berott på att jag inte har fått ihop det i kronologisk ordning. Att skriva ner en massa gör att det känns mer organiserat, tillsammans med att det är lättare för mig att se vad som fattas i kunskapsväg osv. Det ger mig chansen att skapa bildminnen av den kunskap jag har, vilket gör det betydligt lättare att dela med sig av det man vet.

Depressioner kommer väl delvis ur desperation och uppgivenhet att inte kunna påverka sin situation postitivt. Lär man sig att förstå sin emotionella reaktion, tillsammans med att man lär sig hur man ska hantera situationen praktiskt, eller hur man undviker att hamna där. KBT är ju tänkt att ge en nya ideér att lösa problem, och tackla känslor.

Vad jag får ut av allt detta: Förutom ångest, frustruation, uppgivenhet, irritation, påhopp av folk som tycker jag är en idiot lol, och annat kul. I huvudsak så strukturerar skrivandet upp mina funderingar och kunskap jag har om allt detta. Det gör att min hjärna inte hacka upp sig som en gammal LP-skiva och nöter samma tanke om och om igen. Sen så tycker jag alles är skitkul och intressant.

Det är otroligt svårt att veta vilken diagnos som är rätt, bara baserat på vissa psykosomatiska symtom. Sömnproblem kan bero av en massa orsaker. Egentligen så är väl orsakerna viktigare att veta, än vad man ska kalla dem för.

Angående piller:

Jag käkar beta blockerare som sänker puls o blodtryck. Jag har det fastställt medicinskt att min vilopuls o tryck ligger högt, och det motverkas av ämnen i betablockerare. Jag käkar Lyrika och Citadon, som stänger av neuron kommunikationen mellan sensoriska nerver och ryggmärgen. Lyrika påverkar en neurologiskt så att det dämpar hypad neuron kommunikation i hjärnan. Idag så käkar jag bara piller som jag har somatisk orsak till att ätem samt som jag vet påverkar exakt det som är fel med. 

Jag ska försöka få endokrinolog remiss för att kolla om det finns skäl att käka krotisol hämmande, samt androgen boost.

Tidigare så har man frikostigt skrivit ut till mig, zoloft, utan att veta alls ifall jag behöver mera serotonin el inte. Tillsammans med att man frikostigt har skrivit ut Concerta, som ökar norandrenalin (vilket jag idag vet ligger på normal förhöjd stress nivå, jag behöver definetivt inte mer av), och dopamin, som är samma lika som noradrenalin. Jag har fått Strattera, vilket jag inte har något klinisk biokemiskt behov av, eftersom min noradrenalin är ju redan högt.

Som litet svar till Patrik om piller. Jag tycker att man ska för sin egen skull, testa ens signalsubstanser och hormoner, som de piller man får utskrivna riktar sig emot. Om nivån redan är hög, så kan det vara klokt att fundera på piller som har motsatt verkan, och minskar dessa hormoner/signalsubstanser.

Har funderat riktigt hårt i 3 timmar nu, och jag är lite råd-lös. Flytta fungerade bra för mig. Det tog bort en massa av stressen som orsakades av min omgivning i Stockholm. Tillsammans med att jag prioriterar sånt jag verkligen själv tycker är viktigt idag, gör ju sitt till. Klyshor som: Jag anpassar min situation till hur jag fungerar, och inte tvärtom hehe. Men det fungerar. Mentalt så mår jag toppen, men somatiskt är likadant, tillsammans med spontan akut stress, som jag alldrig får bukt på, har jag fått lära mig att acceptera. Jag lastar mig mindre av att jag inte fixar vissa saker eller miljöer.

Jag har kanske lättare att acceptera mycket idag, på ett positivare sätt iom att jag är medveten själv om att jag inte har valt detta, utan det är nått jag har blivit utsatt för ofrivilligt under tvång. Det här försöker jag upplysa myndigheter om, där psykiatri inkluderas, även om det kanske inte går in så bra hos dem.

Detta nedan riktar sig i allmänhet till dom som kanske inte är så listiga, och vet om att årtalet är 2010...

Om man inte hittar tillfredställande svar hos psykiatrin så är det ju en bra ide att kolla med primärvård. Psykiatri och neuropsykiatri m.m, pratar ju idag så frikostigt om att det är obalans hit o dit i det endikrina systemet, och tar för givet att det är si och så, när dom skriver ut piller. Men man testar väldigt sällan den kemiska balansen hos patienter, pga att det är ju så himla dyrt, och huvud direktivet inom svensk sjukvård verkar vara att spara cash så mycket man kan.

Det här är ju så effektivt att folk tror att man bara kan t.ex kolla serotoninet i kroppen, med hjälp av en allmänpsykiatrisk undersökning, som inkluderar prat, frågor, och mera prat. Man ser inte röken av en nål, för att ta blodprov, som snabbt kan analyseras på ett biokemiskt labb.

Om sjukvården idag säger att jag är deprimerad för att jag har låg serotonin halt i kroppen och hjärna. Då vill jag bli stucken av en nål, sen att mina blodprover åker till ett labb, som undersöks av en bio tekniker som styrker detta. Att min serotonin nivå är lägre än vad som är nyttigt. 

Alla hormoner och signalsubstanser, enzymer etc kan kontrolleras mer el mindre exakt av blod, urin el spinal vätskeprover idag. 

Som att man förra året gick ut med att ADHD gåtan är löst. Ni har lågt dopamin i det dopaminerga systemet om ni har ADHD.... Enda som får mig att köpa det, är om man kontrollerar halterna i min kropp, vilket kan bekräfta det till 100% om detta påstående stämmer för mig.

Att man testar 50 personer, och påstår att 50 miljoner fungerar precis som dessa 50 personer, litar jag endast på om man testar varje individ. För staten och sjukvård så är det givetvis billigare, om labb teknikerna bara behöver kolla 50 personer, sen så bryr man sig inte om fakta, och bara säger att det är på ett visst sätt.

Det här med adrenalin, noradrenalin, dopamin och serotonin som ska vara helt i obalans vid Adhd. Stämmer inte alls för mig. Jag har testar det, så jag vet att dom ligger på hög nivå, för det som är vanligt för en stressad person. Hela den biologiska aspekten av Adhd diagnosen faller hos mig.

Det är detta som gör mig förbannad och frustrerad när det gäller abc patienter som går runt och fantiserar och hittar på att dom fungerar på ett visst sätt, pga biologiska orsaker. Istället för att man inbillar sig att ens dopamin och serotonin är lågt = Adhd. Men gå då och ta ett blod o pissprov, så vet du exakt vad dom ligger på hos dig. Att kolla ens adrenalin o noradrenalin är inte svårare, än att pricka rätt och pissa i en dunk...  

Teoretiskt så äter man zoloft m.m för att höjja serotonin värdet.

Adrenalin, Noradrenalin och Dopamin produceras av Binjuremärgen och nervceller.

Serotonin produceras av nervceller.

Källa: http://www.halsosidorna.se/Hormoner.htm

Cell och DNA prov är inte farligare än att skrapa en tändsticka på insidan av kinden. Alla dessa prover är skitsimpla att genomföra, så varför den o så biologiserade psykiatrin nu inte genomför dem kan man ju undra. Det beror inte på någon konspiration, utan pga att politiker är snikiga med pengar till sjukvård, så att man har inte råd att hålla labb som faktiskt kollar dessa prover.

På tio minuter så skulle varje psykiatri patient kunna klara av dessa tester, så att deras sjukvård helt plötsligt hamnar på 2000talet.

Istället för fåniga tester med symtom skalor som inte säger ett skit rent medicinskt.

Idag om man kommer med Concerta till mig, så säger jag -Tack det är bra, mitt adrenalin, noradrenalin och dopamin är finfint högt redan. Om man ökar halten av dessa i mitt frontal cortex ytterligare så reagerar jag precis som andra personer som man har forskat på. Från hyperaktiv, tillsammans med ännu mera dopamin och stress hormoner, så slår hjärnan av och blir hypoaktivt (folk märker av det genom att jag blir lugnare i beteende). Tycker ni att jag är hysterisk och vill inkapacitera mig med kemikalier så att ni ska få det lugnare??

Serotonin finns till över 80% i mag o tarmar. Om jag stoppar i mig piller som stimulerar serotonin, så vet jag att det inte finns små target-lock system på dessa piller, så att det endast bildar mera serotonin i dom neurologiska områden, där man påstår att det är en brist, vilket man för den delen inte har en aning om för min del, eller andra patienter.

Jag vet att man kan kontrollera totala mängden i kroppen för varje hormon och signalsubstans. Samtidigt som man kan "single out" neurologiska områden och testa i specifika områden. Det är på detta vis som man har testat nivåer hos forsknings patienter. Det här kostar givetvis en massa pengar, pengar som politiker och myndigheter inte tycker är värt att slösa på oss alla akronymluffare.

Varför man inom primär vård anväder sig av en nål, och ett provrör för att testa ens biokemiska ämnen, beror på att det är det enda säkra sätt att göra det på. Annars så skulle primärvård använda sig av t.ex Patient X läste horoskåp 7 gånger, och slog ihop klackarna 3 gånger. Patient bedöms ha dessa värden, baserat på extrapolerade resultat av andra patienter tidigare.

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta åt alla som skämmer ut sig själva offentligt med sin okunskap, där man har sin NPF blogg, och tjatar hit och dit om biokemiska obalanser, och tar för givet att dom har det, för att Psykiatriker X säger att alla som kryssar för dessa rutor, har dessa värden. Man kan lita på att dessa läkare föraktar dom träskallar som tror på detta, och skrattar och hånar er bakom era ryggar.

Man tar för givet att abc patienter har missat skolan, och deffinetivt inte läst biologi eller biokemi. Dom räknar med att man kan lura dessa individer hur mycket som helst, och en hel del patienter blir totalt förda bakom ljuset, och går runt och upplyser sin omgivning om att dom är lättlurade, inte fattar ett jota, och dra copy-paste på smörjan man går ut med i massmedia eller andra ställen på internet.

Biologisk tvärvetenskaplig neurologi och psykiatri vet om att det finns samband mellan obalanser i signalsubstans system och hormoner, som påverkar ens mående och en massa funktioner. Varför inte ta vara på denna kunskap, och ta reda på vad som felas dig, innan man tar för givet att dina värden är på ett specifikt sätt, för att du har en massa "rätt svar" på diverse psykiatri frågetest.

Innan man börjar skyffla i sig piller som ska höjja serotonin, dopamin, adrenalin och noradrenalin halter. Så är det väl vettigt at kolla om dom inte redan är för höga.

Hela NPF gänget vet ju att dom med Adhd har för låga värden av dopamin i det dopaminerga systemet. Hur dessa personer skulle hantera faktumet att det nu kanske inte stämmer för dem, om dom går till doktorn och kollar det.

Förre året så apploderade en hel del, av att Aftonbladet påstod att Adhd gåtan var löst. Problemet var fast ställt till 100% utom rimliga tvivel nu. Dessa personer har för lite dopamin... Hur många av dom som gick och testade sitt dopamin kan man ju fråga sig då. Hur tror ni att man tog reda på att vissa hade låga värden? Genom att göra Wais III test, och ASRS ett par gånger extra, eller med blod/pissprov? 

Attentions styrelse borde ju föregå med gott exempel och skaffa sig labbsvar som säger att dom av dom som nu har Adhd, också har låga halter dopamin.

Självklart så är det mer komplicerat än så. Men man använder sig av selektiv kunskap, och hittar på att man har vissa biokemiska nivåer. Som man har tagit reda på genom att läsa ett horoskåp 7 gånger, och slagit ihop klackarna 3 gånger så att man vet ens biokemiska balans på det mest cutting edge sätt man känner till idag.

Ju mer jag läser om allt möjligt tillsammans med alla diagnoser som finns så slås jag av alla likheter och olikheter mellan mig själv, och andra.

Tänkt nu på att det här handlar endast om mig, och inte om diagnoser.

Det som har ställt till mest med mitt A (uppmärksamhet), är andra människor som har lett till stress.

Mina barn har resulterat i stress, inte pga dom själva, utan att jag inte har kunnat erbjuda dom den energi, och pappighet som dom behöver alla gånger. Vilket leder till prestationsångest som bygger upp den kroniska stressen.

Min FD partner, drev mig till vansinne och provocerade mig precis lika mycket som jag gjorde det tillbaka. Samtidigt som prestationsångesten hos mig, för allt som jag inte klarade av pga Ptsd och akut stress, som vart en ond cirkel som slutade vid mera stress.

Min familj och vänner orsakade och orsakar akut stress, inte för att dom är elaka. Utan tack vare att ju med emotionellt bunden till andra, desto mer oroad är jag för deras hälsa och välbefinnande, tillsammans med att jag reagerar mer emotionellt starkare, som i sin tur leder till ännu mer akut stress.

Missförstå nu inte detta, som att det vore bättre för mig att umgås med helt okända. Mer än väl, så uppväger den negativa inverkan med akutstress, genom att familj o vänner normalt dämpar oro o akut stress större delen av tiden, när dom inte orsakar den lol.

Att familj, vänner och mina kids gör att mina exekutiva funktioner blir temporärt sämre, men okoncentration, nedsatt minne och inlärning har jag lärt mig att kompensera, och jag utnyttjar tiden som jag är helt själv varannan vecka till max när det gäller att göra saker som kräver fokus och fungerande minne.

Idag så är min "Attention Decifit" borta om man slår ut det över hela tiden. Kronisk stress och Akut stress som tidigare har påverkat mitt minne, koncentration och inlärning är borta på det sätt den uppstod tidigare. 

Ofta så tar det lång tid för hormoner att lagras i kroppen, så att dom påverkar i sin tur andra kognitiva funktioner.

Idag så påverkar min Akuta stress, mitt H i den utsträckning som jag påverkar psykosomatisk av stress i allmänhet. Rastlöshet, nipprighet, nervositet, att man rör sig mer el mindre mycket, man trummar och låter, myrkrypningar osv...

Idag så har jag inget gemensamt med andra adhd patienter, när det gäller A symtom. Däremot så verkar jag ha det gemensamt med dom andra adhd patienterna, när det gäller H symtom. Men det är givetvis godtycklig modifiering av sanningen. 

Rent konkret så har jag allt gemensamt med personer som är traumatiserade under uppväxten i en missbrukar miljö. Speciellt alla hyperaktivitets symtom finns ju med i den här diagnos gruppen, även om man nu inte använder sig av ett H.

Hur man än lägger upp likheter och olikheter, så känns det dumt och orättvist idag hur det är.

Den grupp med kids som lever idag i samma miljö som jag växte upp, riskerar att få fel diagnos. Den här gruppen är säkerligen lika stor som Adhd kids gruppen.

För Adhd kidsen och deras föräldrar, så är risken att man som lekman bara tar för givet att dessa symtom uteslutande är orsakat av idiot föräldrar.

Trauma kidsen åker på ibland en Adhd diagnos. Och Föräldrar till Adhd kidsen, blir beskyllda för att traumatisera sina kids. Sen om det nu stämmer skiter ju folk ofta i, när man debatterar orsaker till symtomen på fikaraster etc.

Det här att skilja på begreppen gör ju inte ens, dom som ska det, så varför ska man göra det som lekman?

Jag tycker det är skitkul med folk som genuint undrar om grejjer. Det är ju knappt nån som kommenterar här, vilket kanske har sina fördelar men även baksidor. Här e ett litet svar till Patrik.

Det är ju så att man omöjligt kan förutse om andra vet exakt hur man menar och vad man pratar om.

Jag skriver aldrig om ADD här. För att för mig så handlar det om andra probs. Jag är inte mycket till ett Ess när det gäller ADD, så jag försöker att undvika att skriva om det, så att det inte blandas ihop med allt annat.

I ICD-10's beskrivning av Adhd, så är deras diagnos akronym för Adhd = F98.8 Den ligger i en hyperaktivitets grupp som heter F90 gruppen. Det är dessa koder som används i statistik hos socialstyrelsen.I England så är det mer fokus på Hyperaktiviteten kanske.

I Sverige så blandar man lite godtyckligt med Engelska, US och Svenska uppfattningar och diagnoser om dessa symtom.

I ADHD så är det ju mest uppmärksammat med just H't och hyperaktivitet. Det samma gäller även F90 diagnoserna.

A(attention)DD så är det väl rent tekniskt, så att ens spatiala förmågor som är nedsatta. Det är ju här som man pratar (mig inklusive) om Audiospatiala områden i hjärnan, vs Visuospatiala områden. Nedsatt reaktions/respons förmåga för att  bearbeta intryck.

En Ptsd patient skulle aldrig misstas för en ADD patient tror jag. Fokus för oss ligger ju på Över/Under aktivitet för oss = H't aka Hyperaktivitet.

Skippar man H't så handlar det ju om inlärning, intrycks bearbetning m.m Vilket känns en hel del mer fokuserat av problemen som individen upplever.

Det som folk märker av hos personer med Adhd diagnosen, eller andra diagnoser med ett dolt H, är ju hyperaktiviteten. 

Vad det gäller mig presentation lol, så vart det ett fast inlägg typ. Jag brukar se över den av o till. Ofta så ändrar jag i den när jag är emotionellt upp o ner, så att det är mitt minst vettiga o sakliga inlägg lol.

En sak som precis slog mig. För kidsen med diagnos. Om man spekulerar i att för inlärningens skull. Om det är så att man använder visuospatiala områden, som gör att man reagerar en milisekund snabbare på ljudintryck så att man hamnar i normgruppen. Så finns det ju en jättebra orsak till att peta i kidsen Concerta.

Önsketänkandet att skolan ska anpassa sig till eleverna, är ju bara just önsketänkande. Föräldrar och kids har lixom inte tid att vänta på att politiker tänker om ekonomiskt med skolpolitiken. Så om dessa kids får en liten edge, oavsett vad man ger som orsak, av Concerta så är det ju värt det. 

Jag vet att amfetamin är otroligt bra kemiskt medel för själv reflektion, och efter att man använt det ett tag, så ligger tänkandet kvar. Påverkan som är positiv ligger förhoppningsvis kvar hos individen långt efter att man slutat med amfetamin. Det är ju lixom inte bara dåligt med Amfetamin, även om folk har skräck uppfattningar om den illegala drogen, tillsammans metylfenidat. 

Jag tror inte det finns några forsknings resultat på förbättrad neurologisk verbalspatial respons hos dom som fungerar normalt med visuospatial perception. Inte pga att det inte är så, utan bara att man inte tänkt på det ännu, eller hunnit.

Om det skulle finnas, så skulle det faktiskt vara något väldigt påtagligt, för alla oroade mammor och pappor, när man lätt kan förklara och visa vad det är som är bra med Concerta, och exakt hur lillen kommer att gagnas av det.

Jag vet av egen erfarenhet att jag blir mindre aggiterad av ljud, när jag har käkat amfetamin. Man sorterar bort onödiga oljud bättre helt klart.

När det nu är klargjort att det är väldigt få kids som faktiskt får Concerta o Ritalin. Åtminstone här på mitt hak, med hjälp av socialstyrelsens hjälpsamma tjänstemän/kvinnor. Så vore det trevligt med lite vettig och enkelförstålig motivation till varför man ska käka Concerta.

Istället för subjektiv gojja om amfetamin som baserar sig på sammanställd forskning om dopaminerga systemet. Neurologiskt rent praktiskt så fungerar Concerta i helt andra områden i hjärnan, än vad som påstås, tillsammans med att det påverkar serotonin, som påverkar välmående m.m. 

Men som sagt. Skulle man kunna visa att skillnaden hos individer är konkret. Som att man använder visuospatiala områden, istället för som majoriteten använder de audiospatiala områderna. Då är det fast ställt att det är en neurologisk skillnad mellan patient och sk normal, även om båda är normala i grund neurologiskt. Samt att Concerta praktiskt påverkar en person i dom audiospatiala områderna i större utsträckning, pga att dom som är födda med att lyssna bra, inte kan bli bättre än vad man är ju. Ni hajjar. 

Det här är väl överkurs för träskallarna som forskar om alles detta i Sverige då eller?

Moral etiskt att ge kids Concerta skulle ju vara löst då.

Jag var nere och kastade bort 150 kr på ingenting som vanligt.

2006 bad jag Nacka att skicka mina journaler, tillsammans medd ortoped utlåtande, så att man inte anklagar mig för hypokondri etc, vilket ledde till att dom skickade allt utom det som sa något.

Skälet man hade idag, var det vanliga, man hade inget underlag för att skriva ut opiat piller. Underlag som jag har bett dom skicka till sjukan här, vid 3 tillfällen utan resultat. Det här ska gå per automatik, så att patienten inte behöver sköta administrativa uppgifter som sjukvårdspersonal får betalt för. Men som vanligt så hamnar det på patientens bord att göra jobbet.  

Nu hade jag tur så att personen jag snackade med i Nacka tillslut hajjade vad jag menade. Efter att jag tackat nej till remissen jag sist fick, och bett om ett läkarutlåtande av ortopeden, så hajjade hon till slut, och kallade det för remis svar. -Jo precis, svaret av läkaren som gjorde en undersökning på mig, efter en remis... Listigt Fia Stina... Hon hade svårt att förstå vad jag skulle ha det till, och mumlade 3-4 gånger om sjukskrivning. -Nejtack det har jag redan....

Apprentise läkaren jag träffade idag, hade svårt att hänga med i svängarna, när jag pratade om mina prover, remiser till endokrinolog samtidigt som Vincent röjde i rummet (jag tog med han medvetet för att visa min respektlöshet emot deras sjukstuga...). Han påpekade att endokrinologen inte hade sagt någe mer än om hjärtat, som den här At läkaren satte stop för vidare undersökningar i sept förra året.

Titta här mannen. En Ptsd diagnos, en Takykardi diagnos pga stress, en massa prover som säger stress, och åtgärder behövs... Nånstans på vägen så vart han nervösare och nervösare, och menade på att det är psykiatrin som ska remitera mig vidare. -Jo der'ru kan man glömma. Psykiatri skriver endast psykiatri remisser och psyk piller. Pajjar man i kroppen samtidigt som man får en diagnos av psykiatri, så är det klippt om denna diagnos även ger en somatiska problem. Det blir lixom TILT för dom, och systemet skär ihop.

Allt annat än en förkylning med alvedon som medicinering hos husläkare, så ligger man risigt till.

Jag bad Adhd läkaren ringa, och förklarade att jag har frågor om läkarutlåtandet, samt att jag ville ha remisser. Logik och sunt förnuft säger ju att det är psykiatri som ska remitera mig. Men då är det dom som åker på räkningen, vilket dom inte har lust med.

Jag kan inte sluta att förvånas hur lite man har lokalt, med kunskap om hur endokrina systemet reagerar vid stress, både hos psykiatri samt hos vårdcentraler m staffetläkare. Det här är sånt man lär sig innan läkar linjen, på natur gymnasium, så det finns ingen ursäkt att inte fatta det....

Det här med opiater. Kommentaren som läkaren kläkte ur sig efter att jag sa att jag frivilligt hade ett uppehåll på 2 månader med alla piller i nov-december förra året. Hur klarade du av det? Jo det är bara att bita ihop, sen så tidvis så är det bättre. Han menade på att jag skulle fortsätta att bita ihop, så var allt frid o fröjd.

Med det resonemanget så kan man ju lägga ner sjukvården helt ju. Om alla nu ska bita ihop med smärtor och symtom endå, så är det ju ingen mening att ha läkare.... Det klingar väldigt ihåligt när man säger att det är bättre att jag har ont, och smärt-symtomen kvarstår. Samtidigt som man utan tvekan har skrivit ut amfetamin åt mig, för abstrakta symtom som jag inte direkt lider av...

Ibland så undrar jag om man har ett IQ test innan man börjar läkarlinjen i Sverige. Har man högre än 90, så blir man kuggad. Eller så har man social patient träning i 1 års tid, för att medvetet bli så idiotisk man bara kan...

Den här At läkaren, vill inte skicka en på remis, han vill inte skriva ut mediciner osv. Varför jag nu ska gå till han och betala 150 spänn kan man ju undra.....