Man kan väl klura på vad stressorer är för någonting. Fysiska stressorer är fysiskt belastning eller hot som initierar en biokemisk reaktion som ska förbereda en för situationen. Samma sak är det med Psykiska stressorer. Även om det som man stressas av, som har en mental grund, kanske är lite mer komplext. Biokemiska reaktionen är samma-lika iallafall, för likställda fysiska vs psykiska hot emot organismen.

For egen del så kategoriserar mitt undermedvetna in alla former av emotionell mänsklig respons hos andra som jag instinktivt förstår eller misstolkar. Vilket inkluderar allt samröre med andra människor. Mest störande är när andra människor reagerar oroat, stressat, defensivt etc.

Jag har ingen aning om hur jag idag ska ta en genväg runt detta, om jag inte ska behöva vara packad eller berusad på något annat sätt. Nedsatt perception och och intuition är den enda medicin emot detta.

Jag ska försöka medvetet att ändra på detta genom att öka förståelse o kunskap att läsa min omgivning, vilket jag inte testat ännu. Hittills så har jag bara försökta att avtrubba mig på allehanda sätt. Men det fungerar ju inte alls bra i längden.

Kanske om man kan exakt sätta fingret på allt som fungerar som psykiska stressorer, resulterar i att jag blir mindre stressad och aggiterad av det. Men utgången är väl himla osäker då. Även om större kunskap om hur trauma påverkar en fysiskt och psykologiskt har resulterat i att jag kan bryta viss biologiserad stress, som har ett eget liv, och kommer och går utan någon yttre påverkan.

Min automatiska genetiskt kodade försvars mekanism är tillbakadragande, passivitet etc, och det fungerar inte med att tvinga sig att utsätta sig för en massiv dos av stres, vilket bara leder till att hela systemet slutar att fungera. För mycket stress, och jag gömmer mig helt inlåst. 

Men på något sätt så måste man ju kunna överlista sitt eget hel-idiotiska system??!!

Endå så är jag tacksam att jag reagerar som jag gör. Folk som blir automatiskt aggressiva av stress, som en försvars mekanism. Verkar reagera aggressivt med blackout på alkohol och droger var o varannan gång. Även om det kanske inte är så vetenskapligt belagt, men det är åtminstone en iaktagelse från mig, under 37 år. 

Håller på att läsa en av Paul Ekmans böcker "Unmasking the face". Där han tar upp hur känslor speglas i ansiktet, muskulatur sammandragningar etc (hela kit'et). Han börjar med att ta upp det lilla man vet vetenskapligt om hur man läser och hur man tolkar andras känslomässiga reaktioner. Ett skäl som han anser är ett lika bra skäl som andra, att läsa om detta, är att man ska lära sig vilka tolkning fel man har mellan olika liknande känslor. Vanligvis så är det så att man kör på, utan att veta vilka fel man har med sig, i sin inlärda tolknings mall från barndom.

För min del, så vet jag redan vilka fel jag gör i vitala tolkningar av andra människors känslor emot mig. Och varför jag kanske misstolkar dessa. Jag har tur att ha fotografiskt/visuellt minne, så jag sparar långa sekvenser av samtal i minnet, där jag kan spela upp dom utan ljud interferance. Ofta så är det starkare kännslomässiga samtal, som fastnar då, på detta sätt.

Tolknings problemet är väl av relativ känslig art då. Jag har jäkla svårt att se skillnad mellan genuin tillgivenhet/gillande o enbart fysiskt attraktion hos vuxna kvinnor lol. Säkerligen för att jag inte såg mycket av tillgivenhets känslor hos andra emot mig, under hela min uppväxt, vilket isäg är väl deprimerande, men det är inget som jag reflekterar el lider direkt av idag. Jag har fått tillbaka i vuxen ålder, så det är inget som upprör mig någe.

Hur dessa känslor speglas i ansikts muskulatur är väl snarlika, åtminstone i mina ögon idag, även om jag vet att jag har fel någonstans...

När det gäller mig själv, så kan jag säga att när man fungerar på ett felaktigt sätt, så fungerar man som mig generellt, i vissa fall. Det är väldigt svårt att skilja på normal, och trasig funktion, bara baserat på mig.

Som tur så har jag en norm i barnen idag, tillsammans med min etniska grupp tillhörighet, samt mänskligheten i sig.

Jag vet att en viss form av problem i samhället, beror på min medfödda helt normala neurologiska funktion. Samt att samhälle inte är anpassat till mig, utan jag måste anpassa mig till något onaturligt för mig. Detta gäller mina barn, och en relativ stor del av befolkningen (+20%) också.

Det finns en massa fin pedagogik och neurologi forskning om detta. Men det vill man ogärna ta till sig i Sverige. Är man annorlunda, så ska det klassas som onormalt och nedkämpas på alla sätt möjligt av myndigheter.

För att förenkla för sig själv, så grupperar man olika indelningar homogent, även om det finns variationer inom den homogena gruppen. Men nånstans för att det ska bli förståligt så måste man vara lite generös i sin beskrivning, och säga att det är samma-lika fasten det är en sanning med modefikation.

Jag vet inte hur många i min släkt som fungerar neurologiskt nästan likadant som mig. Jag vet inte om det är så att dom flesta fungerar som jag inom min genotyp-grupp (etniska grupp). Sen vet jag inte hur utblandad min släkt är, och vilka folkgrupper som är inkluderade i vårat DNA mer än Samiskt o Finsk-Ugriskt.

Egentligen så är ju alla männiksor samma-lika och kommer från samma lilla plats på planeten från start. Om dessa variationer uppstod för över 75.000 år sedan, så finns dessa neurologiska variationer i hela mänskligheten. Pga en stor miljö katastrof, så härstammar dagens mänsklighet på +6 miljarder, från ca 1000-2000 individer i öst Afrika. 

Beror dessa neurologiska skillnader och variationer som ett led av evolutions och klimat anpassning, så är de väl lättare att definera som grupperingar beroende på genetiskt o etnologisk bakgrund aka etnicitet.

Men whatever...

Även om jag har fått en massa svar för min egen del, så finns det en massa otillfreds ställande frågor kvar då.

Just när det gäller sjukskrivning/ersättning så har jag hela tiden vetat om att jag inte är korkad, psykiskt sjuk aka galen. Adhd diagnosen ställs av psykiatri, som leder till att man i praktiken är en psyk-patient. Vilket jag hela tiden haft svårt att förlika mig med. Inte pga att jag inte tycker at diagnosen hör hemma där, utan för att jag vet att det inte stämmer på mig.

Jag har inga depressioner, ångest attacker, mano-depressioner eller andra psykotiska problem.

Till psykiatri o läkare så har jag sagt att mina problem är ekonomiska främst. Idag så blir jag fysiskt sjuk av människors yttre påverkan av mig, vilket leder till begränsad försörjning.

Skulle jag ha 25 mille på kontot, så skulle dom inte höra av mig någonsin mer. Jag vet mina begränsningar idag, samt möjligheter.

Egentligen så oavsett vilka pengar jag än har, så reagerar jag med akut stress så tar livet av mig långsamt, pga reaktioner biokemiskt som uppstår i kontakt med de flesta människor. Allergi emot människor. Sen spelar det ju ingen roll hur mycket jag gillar andra. Som en jordnöts allergiker, som kan älska jordnötter, men blir sjuk av dom. Det ger en inga möjligheter, samt en massa besvikelse mest.

Hela min omgivning är belamrad med en massa lustiga och smarriga jordnötter. Som jag inte kan äta. Hade jag haft ekonomiskt möjlighet, så hade jag kunnat kontrollera min näromgivning på så sätt, att jag inte skulle befinna mig i en jordnöts påse lol. Flytta till glesbyggd..

Det som gör mig låg, är att mitt största intresse o passion, är andra människor, mänskliga relationer och hur vi fungerar, sociologi,  biologi, psykologi m.m Att man har förstört alla fysiska möjligheter att för mig persue detta intresse påverkar en självklart negativt. Det krävs en viss energi att inte vända detta emot jordnöts populationen och anklaga dem för att jag inte kan äta upp dom lol, och att vara mänsklig och skjuta över felet till dem, vilekt i sig är orättvist.

En liten grupp individer har ett stort ansvar för hur jag fungerar, och det är väl där skulden borde hamna.

Vissa jordnötter klarar jag av, så det är väl dem jag ska umgås med då...